C-MAP HAR INITIATIVET

De dominerande tillverkarna av digitala sjökortsbaser är tva italienska företag, Navionics och C-Map. Just nu är det fördel C-Map.

Men lat oss ta det fran början i nuläget finns tva alternativ för de som vill koppla ihop sin GPS med elektroniska sjökort.

ALTERNATIV ETT:

Man väljer en sjökortsplotter där hardvaran är anpassad till den marina miljön. Sjökortsplottern är byggd för att tala väta och stötar bra. Manöverpanelen är designad för att vara lättarbetad för just de funktioner som behövs vid navigering. Manga sjökortsplottrar kan monteras i sittbrunnen och kopplas ihop med andra instrument (ekolod, logg, vindinstrument o.s.v.). De fungerar da som en navigationscentral förutom att vara sjökortsplotter.

ALTERNATIV TVÅ:

Man tar den bärbara datorn ombord och köper ett navigationsprogram. Man far da snabbare processorer, större minneskapacitet och ofta större skärm. Det gör att programvaran har mer finesser och funktioner. De sjökort som görs för datorbaserade program är mer detaljerade, atminstone kan man med datorns prestanda ta fram en mer detaljerad information. Pa en del navigationsprogram kan man välja mellan vektoriserade och scannade sjökort, eller ha bada versionerna pa skärmen.

Nackdelen är att den bärbara inte är byggd för den marina miljön. Det kan vara svart att hitta en bra plats för den och varken tangentbord eller harddisken tal väta eller stötar speciellt bra. Dessutom är den avancerade programvaran och det 'normala' tangentbordet mer svärarbetat, speciellt pa en bat som hoppar bland vagorna pa fjärden.

Nu börjar en tredje variant utvecklas. Databurkar med fler funktioner. Det kan vara kombinerad radar, sjökortsplotter, ekolod, kompass, GPS och DGPS, som kopplas till stora bildskärmar. En 'hybrid” som vi nog kommer att fa se fler av.

Aven om datorerna far fram mer detaljerade sjökort kommer det även i framtiden att finnas en marknad för de renodlade sjökortsplottrarna, framför allt pa mindre batar utan rejält tilltagna navigationsplatser. Detta trots att de har langsammare processorer och mindre minneskapacitet. Ett faktum som resulterar i att mjukvaran maste konstrueras sa att den begränsar detaljrikedomen pa sjökorten.

SJÖKORTSPLOTTERN

FÖRDELAR

Batens position markeras pa sjökortet. Framfärden markeras med ett 'spar'. En markör kan sättas pa valfri punkt. Avstand och bäring kan avläsas. Waypoints skapas dit markören flyttas. Ett tryck pa enter och saken är biff. Ingen mätning och inknappning av longitud och latitud.

Pa skärmen kan man se valda waypoints och rutter. Planeringen görs i lugn och ro innan avfärd. Man tar enkelt fram gamla, lagrade, kurser (track history). En bra funktion för till exempel fiskare eller de som ofta kör samma väg i skärgarden. Hur kurserna sparas varierar. En del sjökortsplottrar minns flera kurser, andra bara det man senast kört. Med de vektoriserade sjökort som plottrarna har kan ointressant information tas bort. Djup över sex meter, orts och önamn, gränser och linjer m.m. ligger sparade separat. Sjökorten är skarvlösa och kan zoomas. Man kan relativt snabbt växla mellan översiktsbild för planering och detaljbild för navigering.

NACKDELAR

Sjökortsplottern har mindre minne och en langsammare processorer än en vanlig dator. Och för det mesta en mindre skärm. Sjökorten blir därmed 'grovhuggna'. De pastas inte ge en 'komplett' kartbild, utan fungerar som ett hjälpmedel i navigationen där det traditionella papperssjökortet är ett av de viktigaste verktygen.

Alla sjömärken ser likadana ut pa sjökorten. Markören placeras pa symbolen för att fa upp en informationsruta som talar om vad det är. Redovisningen av djupen är begränsad. Ofta är grund innanför tremeterskurvan inte markerade.

En hel del information pa sjökortskassetten har utelämnats. Hur mycket beror lite pa plottertillverkaren? Lägg därtill osäkerheten i navigatorns positioner. Dessutom varierar informationen efter förstorningsnivan, vilket betyder att om man har för liten skala pa sjökortet sa visas inte all information. Det gäller att ta reda pa vilken information som syns vid vilka nivaer för att kunna utnyttja sjökortet bäst. Pa grund av de langsamma processorerna tar det tid när man bläddrar bland sjökorten. Det kan speciellt bli irriterande för snabba batar där sjökortsbilden hela tiden maste 'scrollas', förflyttas, allt eftersom baten rör sig och kommer till 'kanten' av kortet.

Skärmens kvalitet och storlek begränsar möjligheten att se detaljer. Man är ocksa beroende av ström och att utrustningen fungerar. Ingen bild pa skärmen, inget sjökort

Rättningen av digitala sjökort är ett annat problem. De flesta tillverkarna löser det genom att kunden skickar in den gamla kassetten och far da en uppdaterad version (om nagon sadan finns) för ett reducerat pris. Men det kan ga langt mellan uppdateringarna.

Jag konstaterar att sjökortsplottrar med digitala sjökort definitivt inte är nagon ersättning för papperssjökortet, utan ett komplement.

TVÅ DOMINANTER

De dominerande tillverkarna av digitala sjökortsbaser är tva italienska företag, Navionics och C-MAP. De olika sjökorten levereras pa speciella kassetter. Det gar inte att stoppa in en C-MAP kasett i en plotter gjord för Navionics kort.

Hur de digitala sjökorten redovisas pa skärmen i en sjökortsplotter beror inte enbart pa vilken information som finns lagrat i sjökortskassetten. Det beror ocksa pa mjukvaran i sjökortsplottern.

Det kan gälla hur grundmaterialet presenteras, t ex detaljnivan och hur symbolerna ser ut. Informationen kan dessutom presenteras pa olika sätt. Jag har sett samma kort i olika sjökortsplottrar presentera hamninformation och fyrkaraktärer pa olika sätt. Bade Navionics och C-Map har en betydligt större detaljrikedom pa sina kassetter än vad som redovisas pa sjökortsplottrarnas skärmar. Det är som nämnts minnets kapacitet, snabb beten hos processorn och storleken pa skärmen som begränsar vad som kan presenteras pa skärmen. Därmed kan olika sjökortsplottrar med samma sjökortsbas presentera sjökortet pa olika sätt.

Dessutom kan man i programvaran välja bort olika typer av information pa vektoriserade sjökort. Användaren kan därmed själv begränsa detaljnivan pa sjökorten. Dessutom väljer mjukvaran att visa olika information pa olika förstoringsnivaer. Om t ex skärmen är liten sa gar det inte att tyda sjökortet om all information finns med i alla skalor. Det kan t.o.m. vara sa att ett sjökort helt försvinner under tiden man zoomar inat därför att det finns en special över omradet. I skalan mellan kustkortet och specialkortet sa kan informationen 'försvinna' i mellanregistret. Det sker dock inte pa alla sjökortsplottrar.

Att bedöma användbarheten och kvalitén av de digitala sjökorten är med andra ord inte sa enkelt. Resultatet är en kombination av sjökorten och plotterns mjukvara. Bedömningen nedan kan därmed inte bli absolut utan mer en fingervisning.

Kvalitén pa de digitala sjökortsbaserna paverkas av tillverknings- och kontrollmetoder. Olika företag kraftsamlar ocksa i olika omraden vilket betyder att man kan vara bäst pa olika platser. Produktutveckling gör att korten blir bättre med tiden. En tillverkare som har 'bäst' kort i ett omrade ena aret kan bli passerad det följande när konkurrenten gör en uppdatering.

NAVIONICS

är tillsammans med C-Map en av pionjärerna pa omradet. Deras första digitaliserade sjökort var mycket grovhuggna och baserades pa en manuell inprogrammering med CAD-prograrm fran vanliga sjökort. Numera scannas sjökorten in och basen bearbetas, kontrolleras och kompletteras information fran fyrlistor, Svensk Lots och vad man kallar lokal kännedom kan läggas till för olika 'informationspunkter' pa kortet under den vidare vektoriseringen. Korten har mer detaljrikedom än vad som kan tas fram pa sjökortsplottrarna.

Man har en speciell funktion där man i manga marinor och sma städer har information om vilken service som finns, alltifran banker till sjömackar. Den kommer upp i symbolform och man kan fa ytterligare information genom att klicka pa symbolerna. Symboler finns med i de flesta skalorna, sa de syns även när man har kortet för en 'översiktlig bild'. Det var en av fördelarna med Navionicskorten gentemot C-Map, som inte hade en lika bra hamninformation. Den fördelen har numera försvunnit med den senaste uppdateringen av C-Map.

De vektoriserade sjökorten kan variera i detaljrikedom och täckning beroende pa omradet. För vara farvatten används svenska sjökort som grund. Täckningen är god runt hela kusten, fran norska gränsen till Norrtälje. Norr om Norrtälje är det däremot sämre.

Navionics har sju separata informationsnivaer och ser hela världen som ett stort sjökort, det finns inga 'skarvar'. Djupkurvor indelas i 2 respektive 5 meter istället för 3 och 6 meter. Det är Navionics internationella standard. Man har gjort det enkelt för sig i de svenska farvattnen. Man har helt sonika bytt ut 3 och 6 meterskurvor till 2 och 5 meter. Om man skall se nagot positivt i det förfarandet kan man säga att det ger användaren lite säkerhetsmarginal. Men egentligen ger man falsk information pa sjökorten.

Enskilda djupsiffror innanför 2-meterskurvan (egentligen 3-meterskurvan) redovisas inte.

Det kan med andra ord vari­era fran 0,1 meter till 2,9 meter. Vill man veta om man kan 'gena' över grundklacken sa far man titta i papperssjökortet för att se det exakta djupet. En brist, även om man aldrig ska använda digitala sjökort utan att parallellt kontrollera uppgifterna i originalkorten.

Korten kommer i kassetter med olika minneskapacitet. Priserna varierar fran en tusenlapp upp till 4000 kr, det senare täcker ungefär samma omrade som ett paket med batsportkort. Uppdateringen sker pa populära omraden en till tva ganger per ar. Vara farvatten är dock inte prioriterade sa det blir mer sällan - en gang vartannat ar pa sin höjd. Man kan uppdatera sina kort genom att lämna in sina gamla och far da köpa nya till 50 % rabatt.

G-CHART

är Garmins egna sjökortskassetter som grundar sig pa Navionics digitala sjökortsbas. Den största skillnaden är att G-chars levereras pa speciella kassetter som endast passar till Garmins produkter, ett sätt att uppna märkestrohet.

Men det finns detaljskillnader som mest beror pa mjukvaran i sjökortsplottrarna. G-Chart visar fyrkaraktären pa skärmen (kan dock väljas bort) medan Navionicskortet visar karaktären som en informationsruta om markören placeras pa fyren. Aven hamninformationen redo­visas lite olika. Pa Navio­nics kommer de upp i sma informationsrutor när markören läggs pa den marina eller hamn man valt. Pa G-­Chart syns de som text pa den ungefärliga position de har, t ex apotek, bank, tank­ställe, dusch. Ett kort som täcker hela Stockholms skärgard eller sträckan Marstrand-Oslo kostar 2 995. Liksom för Navionics ges 50 % rabatt vid uppdate­ring av kort.

C-MAPS

digitala kort är sammansatta till en serie av skarvlösa datalager. Varje lager bestar av kort inom en speci­fik skala som är hopkopplade. Samma digitala sjökortsbaser levereras för sjökortsplottrar och datamarknaden. Skillnaden är att de kommer pa CD till datormarknaden och i kassetter till sjökortsplottrar. I nuläget har man digitaliserat ca 15 000 papperssjökort runt om i världen. Enligt C-Map finns all den information som finns pa pappersjökorten med pa den digitala basen, dock inte eventuella höjdkurvor pa öar och land. Sen beror det pa mjukvaran i de olika applikationspro­grammen hur mycket som visas. Som tidigare nämnts sa begränsar sjökortsplottrarnas minne och processorer hur mycket som kan tas med.

Man har även utvecklat sina kassetter för plottrar som korten kommer pa. De gamla kassetterna, CF-85 passar en del äldre plottermodeller och har mindre minneskapacitet trots sin storlek. En del Lowrance plottrar använder t. Ex. CF-85, men har som alternativ en speciell adapter där en mindre kassett med samma grundinformation som finns i CF-95 kan användas. Priserna per kassett varierar för CF-85 mellan en och tva tusen kronor beroende pa hur stort omrade som täcks. De nya, CF-95 eller NT-korten, är mindre till storleken men har större minne. De kommer i tre olika versioner med lite varierande minneskapacitet, Local, Standard och Wide. Göteborg - Strömstad eller Stockholms skärgard täcks av tva kort som kostar sammanlagt runt 4500 kr. Da far man information grundad pa samtliga papperssjökort fran omradet som siöfartsverket gett ut.

C-Map pastar sig ha digitaliserat samtliga sjökort fran Sjöfartsverket. För svenska sjökort sker uppdateringen veckovis när det gäller databasen som läggs pa CD-skiva. När det gäller kassetterna sker uppdateringen tva till tre ganger per ar. Man kan fa nya uppdaterade sjökortskassetter med en prisreduktion pa 70 % om de gamla lämnas tillbaks.

Korten utvecklas ständigt och numera finns t ex grundsffrorna innanför 3-meterskurvan utmärkta vilket inte fanns pa korten jag lanade fran början av 1998. Sedan september 1998 har även. C-Maps nya kort hamninformation om vilken typ av service som finns.

FÖRDEL C-MAP

Vid en jämförelse verkar det som om det händer mer med C-Maps kort i vara farvatten än med Navionics. Kanske beror det pa ett aktivt C-Map kontor i Norge? Korten fran C-Map har blivit stadigt bättre och att införa djupsiffror innanför 3-meters kurvan är positivt. En av Navionics starka sidor var tidigare hamninformationen, men den har C-Maps nya kort (fran september -98) ocksa fatt med. En fördel med Navionics är att ett större omrade ryms pa en kassett. Det spar pengar och olägenhet att behöva byta kasett eller ha en sjökortplotter med möjlighet till tva kassetter samtidigt. Det är en fördel som innebär en nackdel. Kassetterna har ungefär lika mycket minnes-utrymme. Navionics tvingas ha lite mindre information lagrat. Det gäller t.ex. djupangivelser innanför 3-meters kurvan.

Dessutom uppdateras C-Map sina sjökort oftare än Navionics i vara farvatten.

Aven om utvecklingen för olika omraden kan ga ryckvis, beroende pa var tillverkarna kraftsamlar sin produktion, törs jag säga att i daglägret har C-MAP fördel.