Konsumentköplagen

Lagen gäller vid:

Köp av lösa saker. När du som konsument köper lösa saker för enskilt ändamAl av en näringsidkare gäller lagen. Bilar, TV-apparater och hushAlls maskiner är saker som räknas som lösa saker, även gaser och vätskor räknas. Ifall varan är ny eller begagnad spelar ingen roll.

Förmedling. När en näringsidkare förmedlar ett köp mellan tvA konsumenter gäller ocksA lagen. DA svara bAde näringsidkare (förmedlaren) och säljaren(konsumenten) för säljarens skyldigheter. Dina krav pA grund av fel eller dröjsmAl kan välja du att rikta mot förmedlaren eller säljaren.

Byte. När du byter saker och fAr en ny eller annan undan ersättning med pengar gäller ocksA lagen t ex. det är fel pA din bil och du fAr en annan i ställe.

När du handlar som privat person är du konsument i lagens mening. Enskilt ändamAl ska varan var avsedd för. Du kan köpa den eller ge bort den och lagen gäller ändA. Näringsidkare är en företag eller enskilda personer som yrkesmässigt driver verksamhet. Statliga och kommunala organ  som driver sAdan verksamhet gäller lagen ocksA.

Lagen gäller inte:

Ifall man köper av en annan privatperson utan förmedling av en näringsidkare.

När köparen är en förening, ett dödsbo eller ett bolag.

När man köper en fastighet eller bostadsrätt, de är inte lösa saker.

När man köper aktier, obligationer och livförsäkringar, de är inte heller lösa saker.

Ifall du beställt en vara som säljaren ska tillverka och du stAr för en stor del av materialet. DA gäller istället konsumenttjänstlagen.

Om man vid ett köp ocksA köper en tjänst med övervägande delen av säljarens Atagande . DA gäller istället konsumenttjänstlagen.

Vid leverans av elektrisk ström

Lagen är tvingad

Konsumentköplagen är i huvudsak tvingad till konsumentens förmAn. De rättigheter som konsumenten fAr i och med lagen kan inte inskränkas. Näringsidkare kan inte ge konsumenten sämre avtalsvillkor eller föra in strängare ansvar än lagen medger, om du bryter avtalet. Däremot gäller alltid avtalsvillkor som är fArmAnligare för konsumenten.

Undantag:

Lagen är inte tvingade.

Om du köper byggnadsdelar tillförsäkras det garanti-, försäkrings- och avtalsskydd, som ställs som villkor vid statlig bostadsfinansiering.

Om du köper hushAllsgas, som levereras i ledning och de allmänna avtalsvillkoren för leveransen har godkänts av Konsumentverket.

Var ska man hämta varan?

Varan ska man kunna hämta där säljaren vid köpet har sitt affärsställe. Med affärsställe menas där näringsidkaren driver sin verksamhet. Man kan ocksA komma överens med säljaren om annat t ex. att man ska hämta den vid tillverkaren eller att den ska leverans till ens bostad.

När ska man hämta varan?

Vid konsumentköp avlämnas varan ofta direkt vid köpetillfället. Huvudregeln är att varan ska avlämnas inom rimlig tid frAn köpet. Man fAr bedöma tiden efter vilken slags vara det är. Köpare och säljare kan komma överens om en annan tid för avlämning t. ex. att varan ska hämtas vid en bestämd tidpunkt, efter anfordran (dA är det köparen som bestämmer) eller utan uppskov(genast, strax, per omgAende) gäller ofta dA varan ska sända till dig. Säljaren avlämnar varan när köparen betalt den. Har man fAtt kredit ska varan avlämnas trots att man inte betalt den.

När är vara avlämnad?

När köparen tagit om varan är varan avlämnad. Ifall du ska hämta varan av säljaren är varan avlämnad när du fAtt den i handen. Ska säljaren transportera varan till köparen är den levererad när du tar hand om den. Exempel: Varan ställs pA din gArd eller varan har lagts pA din tomt. Ifall den är ställ utanför din lägenhets dörr är den inte avlämnad

Vem stAr för transportkostnader och andra kostnader?

Kostnaderna stAr i regel säljaren för t. ex. för lagringen fram till dess varan avlämnats till köparen. Ifall ni kommit överens att säljaren Ater sig transporten till köparen fAr han svara för transportkostnaderna. Om köparen och säljaren inte kommit överens över nAgonting, ska köparen hämta varan och fAr svara för transportkostnaderna.

Risken för varan?

Med att bära risken menas att ansvara för om varan minskas, försämras, kommer bort eller förstörs. Det är säljaren som bär risken ända tills den avlämnats till köparen. Det gäller även om säljaren anlitat ett transportföretag att leverera varan till köparen. Men ifall köparen lAter bli att hämta varan i tid och den försämras därför, är det köparen som bär risken t. ex. ifall det är frukt köparen beställt och de ruttnar. När varan avlämnas till köparen mAste köparen betala även om den är förstörd, försämras, minskas eller kommer bort, om det inte beror pA säljaren, t. ex. att den gAtt sönder genom att varan var felaktigt förpackad. Om man kommer överens med säljaren om öppet köp och varan avlämnas till köparen efter det bär köparen risken för varan till dess att köparen lämnat tillbaka den.

Vilket pris ska du betala?

Bestämt pris

Det pris köparen har kommit överens med säljaren om gäller. När köparen köper vara ska det vara möjligt att slA fast vilket pris köparen ska betala.

Ej bestämt pris

Om köparen och säljaren inte kommit överens om ett bestämd pris, ska köparen betala vad som är skäligt. Man ska dA ta hänsyn till vilken slags vara det är, hur den är, t.ex. ny eller begagnad, gängse pris, dvs. vad säljare pA orten i allmänhet tillämpar för pris, och omständigheter i övrigt t.ex. oförutsedda minskade eller ökade kostnader, eller minskade kostnader om köparen själv hämtar varan pA tillverkningsorten.

Vad är dröjsmAl?

Med dröjsmAl menas att köpare inte alls fAr varan eller att köparen fAr den för sent och de inte beror pA köparen.

Dina rättigheter vid dröjsmAl:

Köparen kan hAlla inne sA mycket av betalningen som fodras för att ge köparen säkerhet för köparens krav pA grund av dröjsmAl t. ex. för köparen krav pA skadestAnd.

Köparen kan kräva att säljaren fullgör köpet.

Köparen kan komma ifrAn avtalet genom att häva det, om dröjsmAlet är av stor betydelse för köparen. Om köparen har givit säljaren en bestämd inte orimligt kort tilläggstid att avlämna varan och säljaren inte fullgör köpet inom den tiden fAr köparen ocksA häva köpet. Det mAste dA stA klart när tilläggstiden utgAr.

Köparen kan kräva ersättning för ekonomisk skada (se under rubriken 'Din rätt till ersättning').

Dessa rättigheter kan köparen inte göra gällande om dröjsmAlet helt beror pA köparen.

När är varan felaktig?

Varan är felaktig om:

Den inte överensstämmer med vad köparen och säljaren kommit överens om när det gäller t. ex. varans art, mängd, kvalitet och förpackning.

Om köparen inte kommit överens med säljaren om annat är varan ocksA felaktig om:

den inte är lämpad för sitt ändamAl, t.ex. om ett regnplagg inte stAr emot regn,

den inte är lämpad för det särskilda ändamAl som köparen avsett använda varan till, om säljaren mAste ha förstAtt det och köparen haft rimlig anledning att förlita köparen pA säljarens sakkunskap,

den inte är sAdan som säljaren hänvisat till genom att visa upp ett prov eller modell,

den inte är förpackad pA vanligt eller försvarligt sätt som behövs för att skydda varan.

Varan är dessutom felaktig om:

säljaren har lAtit bli att upplysa köparen om varans egenskaper eller användning, som säljaren har känt till eller borde ha känt till och som köparen rimligtvis räknade med att bli upplyst om och detta har pAverkat köpet,

den avviker i nAgot annat avseende frAn vad köparen rimligtvis hade kunnat förutsätta.

Om varan är farlig eller oduglig
Om varan är farlig frAn hälso- och säkerhetssynpunkt eller uppenbart oduglig anses den vara felaktig. Det gäller varor som inte uppfyller i lag eller av myndighet fastställda krav, t.ex. om varan säljs i strid med saluförbud enligt marknadsföringslagen eller produktsäkerhetslagen

Ar varan sA bristfällig att dess användning medför en pAtaglig fara för liv och hälsa anses varan ocksA felaktig utan att nAgra förbud eller föreskrifter behöver ha överträtts. Det gäller t.ex. dA en bil är sA bristfällig att den inte skulle godkännas utan anmärkning vid en obligatorisk kontrollbesiktning.

Garantier eller liknande Ataganden
Garantier eller liknande Ataganden ger köparen en särskild fördel genom att säljaren under viss tid Atar sig att svara för varans funktion. Det är emellertid frivilligt för säljaren att lämna en garanti och köparen har alltid de rättigheter som lagen ger köparen

Varan är felaktig om det under garantitiden uppkommer en försämring som omfattas av garantin. DA har du de rättigheter som gäller vid fel i varan.

Säljaren mAste för att bli fri frAn ansvar för garantin göra sannolikt att försämringen beror pA olyckshändelse efter det att köparen mottagit varan, vanvArd, onormalt brukande eller liknande förhAllande, t.ex. att köparen lAtit bli att följa skötsel- och serviceanvisningar. Bestämmelsen gäller ocksA om annan än säljaren för dennes räkning utställt garantin.

Reklamation vid fel i varan
En reklamation av varan innebär att köparen meddelar säljaren att köparen inte godtar varan och anger pA vilket sätt köparen anser den felaktig.

Köparen mAste dA lämna ett meddelande om felet inom skälig tid, efter det köparen märkt eller bort märka felet. Köparen har i regel giltig ursäkt om köparen haft förhinder, t.ex. legat sjuk.

Köparens rätt att reklamera gAr enligt lagen ut efter tvA Ar frAn det köparen mottagit varan. Det gäller även om köparen reklamerat inom skälig tid. Garanti för kortare tid än tvA Ar medför inte att reklamationstiden förkortas. Köparen mister däremot sin rätt enligt garantin och fAr i stället kräva rättelse enligt lagen.

Har garanti lämnats för längre tid än tvA Ar flyttas reklamationstiden fram i motsvarande mAn.

Om säljaren handlat grovt vArdslöst, i strid mot tro och heder eller varan sAlts i strid mot ett saluförbud kan köparen reklamera även efter den yttersta tiden för reklamation. Köparen kan inte heller dA vänta hur länge som helst. Köparens krav preskriberas i sAdana fall efter tio Ar enligt de allmänna reglerna om fordringspreskription.

För att vara säker pA att köparen inte gAr miste om sina rättigheter ska köparen alltid reklamera sA snart som möjligt.

Dina rättigheter vid fel i varan

Ar varan felaktig har köparen följande rättigheter:

Köparen kan hAlla inne betalningen som säkerhet för ditt krav pA grund av felet,

Köparen kan kräva att felet avhjälps eller att fA en felfri vara (omleverans), om det kan ske utan orimlig kostnad eller olägenhet för säljaren. Det ska ske inom rimlig tid, kostnadsfritt och utan väsentlig olägenhet för köparen,

Köparen kan kräva prisavdrag, ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet, om avhjälpande av felet eller lämnande av felfri vara inte blir aktuellt eller inte sker inom rimlig tid. Om köparen kräver att köpet hävs mAste felet vara av väsentlig betydelse för köparen,

Köparen kan eventuellt kräva skadestAnd för den skada köparen lider genom att varan är felaktig.

Säljarens rätt att avhjälpa fel
Säljaren har rätt att välja mellan att avhjälpa felet eller lämna köparen en felfri vara om han erbjuder köparen det utan uppskov efter reklamationen och rättelsen kan ske inom rimlig tid, kostnadsfritt och utan väsentlig olägenhet för köparen. Säljaren kan alltsA inte i säljvillkor eller garantier ta ut nAgon sA kallad självrisk. Om ett fel fortfarande kvarstAr efter tvA avhjälpningsförsök har köparen som köpare i regel rätt att vägra gA med pA fler försök. Säljaren är ocksA skyldig att ersätta köparen för utlägg, t.ex. resor och transporter, för att fA felet avhjälpt.

Köparens rätt till ersättning
Köparens har rätt till ersättning för de förluster och mera betydande olägenheter och besvär som beror pA fel eller dröjsmAl.

Lagen reglerar dock inte ersättning för personskador. SAdana skador regleras enligt allmänna skadestAndsregler.

För att fA ersättning mAste köparen visa att varan är felaktig eller avlämnats för sent och att köparen verkligen har tillfogats en förlust, om säljaren inte är överens med köparen om det.

Säljaren slipper att betala ersättning till köparen om han visar:

att det förelAg ett faktiskt hinder utanför hans kontroll att lämna en felfri vara eller lämna varan i tid,

att han inte rimligtvis kunde ha förväntats räkna med hindret och

att han rimligtvis inte kunde ha undvikit eller övervunnit följderna.

För att säljaren ska gA fri frAn ansvar mAste alla dessa krav vara uppfyllda.

SkadestAndets omfattning
Ersättning för skada omfattar:

utgifter, t.ex. telefon, porto, bärgning av bil, taxiresor,

inkomstförlust ­ löneavdrag,

prisskillnad för fördyring, kompensation för köp av samma vara till högre pris,

annan förlust t.ex. bilfärjebiljett som ej kan utnyttjas, stillestAndsersättning vid fel i bil, förvaring av beställda matvaror vid fel i frys.

Säljarens skyldighet att betala ersättning omfattar ocksA ersättning för skada pA annan egendom som tillhör köparen eller medlem i köparens hushAll pA grund av fel i varan (s.k. produktansvar).

Jämkning av ersättning
Om ersättningen blir orimligt betungande för säljaren kan den i undantagsfall jämkas. Hänsyn tas dA till den ersättningsskyldiges ekonomiska förhAllanden och försäkringar (även pA köparens sida) t.ex. brandförsäkring.

Begränsning av förlusten
Köparen ska vidta rimliga Atgärder för att begränsa köparen förlust, t.ex. inte förvärra ett fel i varan genom att använda den.

Försummar köparen det fAr köparen bära motsvarande del av förlusten.

Avbeställning
Köparen har alltid rätt att avbeställa en vara innan den har avlämnats till köparen, men säljaren har dA rätt till ersättning. Det fAr inte förväxlas med öppet köp, vilket köparen i regel har att komma överens med säljaren om redan vid köpet, om inte företaget generellt tillämpar öppet köp för vissa varor.

Om man ska avbeställa varan meddelar köparen säljaren att köparen inte vill ha varan. Säljaren har dA inte rätt att hAlla fast vid köpet och kräva betalning

Däremot har säljaren rätt till ersättning för:

De kostnader han haft för att ingA och fullgöra avtalet med köparen, t.ex. provision, kreditupplysning, offerter, förvaring och skötsel,

De särskilda kostnaderna för avbeställningen, t.ex. frakt för transport tillbaka till hans leverantör, bortmontering av extra utrustning pA en bil, Aterställande av ändrat klädesplagg till ursprungligt skick,

sin förlust i övrigt pA grund av avbeställningen, t.ex. ersättning för att affären gAr om intet.

Säljaren fAr förbehAlla sig en pA förhand bestämd ersättning för avbeställning. Köparen har alltid rätt att avbeställa en vara utan att bli ersättningsskyldig om köparen gör det innan säljaren accepterat köparens anbud, t.ex. om köparen beställt en vara till ett visst pris och säljaren ännu inte gAtt med pA beställningen och levererat varan.

Vad händer om köparen inte betalar i tid?
Betalar köparen inte i rätt tid kan säljaren:

hAlla inne varan,

kräva betalning, dock inte vid avbeställning,

häva köpet (vid väsentligt avtalsbrott). Om säljaren har givit köparen en bestämd, inte orimligt kort tilläggstid för betalning kan han häva köpet om köparen inte betalar inom den tiden.

Säljaren kan ocksA kräva skadestAnd.

Om köparen redan har varan i köparens besittning fAr säljaren häva köpet endast

om han förbehAllit sig rätt till detta (AtertagandeförbehAll)
eller

om du utan fog har vägrat att ta hand om varan.

Köparen har betalat i rätt tid om betalningen senast kommer in pA säljarens bankkonto pA förfallodagen.

Hur verkar hävning och omleverans?
Hävs köpet innan leverans har skett bortfaller säljarens skyldighet att avlämna varan och köparens skyldighet att betala priset, däremot bortfaller inte eventuell skadestAndsskyldighet. Det är köparens sak att bevisa att köparen är berättigad till begärt skadestAnd.

Hävs köpet efter leverans ska köpare fA tillbaka vad köparen betalt samt ränta mot att köparen lämnar tillbaka varan. Köpare kan i vissa fall, om köparen haft betydande nytta av varan, fA betala en rimlig ersättning för detta. Normalt uppvägs dock nyttan av de besvär och kostnader köparen kan ha haft.

När bortfaller köparens rätt till hävning eller omleverans?
Som huvudregel gäller att köparen endast kan häva köpet eller kräva omleverans om köparen kan lämna tillbaka varan väsentligen oförändrad eller oförminskad.

FrAn denna huvudregel finns undantag. köparen förlorar inte köparens rätt om:

varan förstörts, kommit bort, försämrats eller minskats genom sin egen beskaffenhet eller nAgot förhAllande som inte beror pA köpare, t.ex. färskvaror som förfars, kläder som skadas genom att de inte tAl att tvättas etc.

varan förstörts, försämrats eller minskats till följd av en Atgärd som behövts för att undersöka om den är felfri eller

varan har använts för avsett bruk innan köpare insAg eller borde ha insett att det förelAg ett sAdant fel som gav köparen rätt till hävning eller omleverans, t.ex. en tvättmaskin eller en gräsklippare som använts en tid innan felet visar sig, matvaror eller mAlarfärg som inte har den kvalitet som gällde vid köpet.

Köparens rätt till hävning eller omleverans gAr inte heller förlorad om köparen ersätter säljaren för minskningen i varans värde som följer av att varan försämrats eller minskat.

AnsprAk mot näringsidkare i tidigare säljled
Köparen kan i vissa fall rikta ansprAk mot näringsidkare i tidigare säljled (t.ex. grossist, importör eller tillverkare) pA grund av fel i varan om säljaren:

är pA obestAnd, t.ex. gAtt i konkurs, är föremAl för ackordsförhandlingar eller inställt sina betalningar

har upphört med sin verksamhet, t.ex. lagt ner sin butik, överlAtit sin rörelse eller

inte kan anträffas dvs. det är omöjligt att fA tag pA säljaren, t.ex. vid tillfällighetsförsäljning eller om säljaren har flyttat utomlands.

För att köparen ska fA rikta ett krav mot tidigare säljled mAste

varan ha överlAtits till din säljare för vidare försäljning frAn en näringsidkare,

ett motsvarande krav ha kunnat göras mot tidigare säljled av köparens säljare.

Köparen mAste i dessa fall bevisa att varan var felaktig när säljaren i det tidigare säljledet avlämnade varan till köparen säljare.

Vissa meddelanden
Normalt stAr avsändaren risken för att hans meddelande inte kommer fram i tid eller pA rätt sätt. Lagen gör vissa undantag härifrAn om meddelandet har avsänts pA ett ändamAlsenligt sätt (t.ex. per post, telegram, telex eller telefax).

Undantaget innebär att köpare kan göra köparens krav gällande enligt meddelandet om köparen kan visa att köparen avsänt det pA ett ändamAlsenligt sätt även om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram. Det befriar köparen dock inte frAn att sända ett nytt meddelande om det behövs.

Följande meddelanden gAr pA säljarens risk:

Köparens krav pA fullgörelse,

Köparens krav pA hävning och skadestAnd,

Köparens reklamation vid fel i varan,

Köparens krav pA avhjälpande eller omleverans,

Köparens ansprAk mot näringsidkare i tidigare säljled.

Däremot gAr säljarens krav pA betalning pA köparens risk som köpare, om det inte kommer fram i tid eller pA rätt sätt.

Öppet köp

Öppet köp betyder att köparen kan lämna tillbaka en vara fA igen pengarna. Köparen mAste lämna tillbaka inom en viss tid. Man har ingen självklar rätt enligt lagen att fA öppet köp. Köparen mAste komma överens med säljaren om öppet köp. DA skriver säljaren ”öppet köp” pA kvitto och den dag varan mAste var tillbaka lämnad. BehAll kvitto sA att du kan bevisa var och när du köpte varan och att ni kommit överens om öppet köp. Du fAr inte använda varan.

Bytesrätt

Om du vill lämna tillbaka en vara för att den inte t. ex. inte passar och affären inte vill lämna tillbaka pengarna, kan du fA byta varan eller fA ett tillgodokvitto.

Bytesrätt betyder att du kan lämna tillbaka varan och välja nAgot annan ut säljaren sortiment. Affärerna har ofta bytesrätt, men det är inte tvungna att lAta dig byta. FrAga därför innan du köper om du fAr byta. Ett tillgodokvitto kan du handla med i affären vid en senare tidpunkt. Tillgodokvitto gäller tio Ar, men vänta inte sA länge affären kan upphöra.

Myndighetslagen

Ifall du är under 18Ar finns särskilda lagbestämmelser. Den som är under 18Ar är omyndig och fAr inte bestämma över sin egendom själv. Detta är lagens huvudregel. Detta betyder att din förmyndare mAste godkänna ditt köp innan du köper det. Det finns nAgra undantag. När du fyllt 16 Ar fAr du bestämma över de pengar du tjänat själv. De pengar du fAtt i present med avsikt att du själv fAr bestämma över fAr du köpa vad du vill.

Att ingA ett avtal

Om du gör en överkommelse med en försäljare har du ingAtt ett avtal. Alla avtal bAde muntliga och skriftliga är bindande. Har du t. ex. beställt en vara av en försäljare kan du inte lAta köpet gA tillbaka om inte hemförsäljningslagen gäller. Du kan ocksA komma överens om öppet köp. Ifall du skriver pA ett kontrakt har du ett skriftligt avtal, i det stAr vilka rättigheter och skyldigheter bAde du och säljaren har. Du bör aldrig skriva pA ett kontrakt ifall du inte läst igenom det noga. Som omyndig fAr du inte ingA ett avbetalningsköp. Det mAste din förmyndare stA för. Har du ingAtt ett avtal om köp av en dyrbarare vara utan att din förmyndares tillstAnd kan köpet gA tillbaka. Det är säljarens skyldighet att kontrollera att du har din förmyndares tillstAnd.

Hemförsäljningslagen

Hemförsäljningslagen är en lag som skyddar dig när en säljare tar kontakt med dig för att sälja eller hyra ut en vara, eller utföra en tjänst At dig. Lagen gäller:

När du som konsument köper en vara eller fAr en tjänst utfört av en säljare som kommer hem till dig eller som kontaktar  dig per telefon

När du som konsument hyr en vara av en säljare som kontaktar dig

Vid s k. homeparties och vid utflykter anordnade av en säljare

Du har en Angervecka det är den viktigaste bestämmelsen i hemförsäljningslagen. Lagen är en tvingande lag. Säljaren fAr inte komma överens med dig att t. ex. Angerveckan inte gäller. Säljaren mAste berätta om hemförsäljningslagen. Vid hembesök mAste säljaren lämna skriftlig upplysning om lagen och en Angerblankett.

Lagen gäller inte:

Om du själv kontaktat säljaren och komma hem till dig

Om du köper mat av nAgon som säljer livsmedel regelbundet.

Om priset du ska betala är mindre än 300 kronor.

Om du köper fondpapper, t. ex. aktier och obligationer.

Om familjen köper en försäkring

Om du lAter bygga ett hus eller annan fast anläggning pA mark eller i vatten.

Vid telefonförsäljning ska säljaren senast efter tre dagar skicka:

Ett brev som berättar om köpet, upplysning om hemförsäljningslagen och en Angerblankett. När du Angrar ett köp eller ett hyresavtal ska du skriftligt meddela säljaren/uthyraren det. När det gäller en vara mAste du i normal fall göra det inom en vecka sen du tagit emot den. När det gäller en tjänst mAste du inom en vecka frAn du fick informationen om hemförsäljningslagen och Angerblanketten. Enklaste är att använda den del av Angerblanketten som är gjord för avbeställning. Meddelandet bör rekommenderas. När du rekommenderar ett brev pA posten, kostar det lite extra och du fAr ett kvitto pA att du skickat brevet och när du gjorde det. När du meddelar säljaren är hon/han skyldig att hämta varan. Om du fAr det med posten, ska du skicka tillbaka den – men bara om säljaren stAr för förpackning och porto. Vid en tjänst ska säljaren hämta det materiel konsumenten tagit emot. Du mAste vara rädd om vara och inte använda den. Förstör du den sA förlorar du rätten att Angra dig. Om säljaren inte hämtar varan eller materialet inom tre mAnader frAn den dagen Angerveckan börjat fAr du det kostnadsfritt

Reklamation

När är det värt att klaga

När du köper en vara kan du kräva att den är i det skick du och säljaren kom överens om. Det gäller även om du beställer en tjänst. Exempel: Ifall du köper ett par nya skor som tappar färgen efter nAgra dagar. Ifall du inte är nöjd med varav vänder du dej direkt till näringsidkaren, dvs. reklamera. Näringsidkaren har inte bara skyldighet utan ocksA rätt att Atgärda och rätta till pAtalande brister. LAter du bli att reklamera, förlorar du din rätt till rättelse. Du har rätt att kräva ett snabbt svar. FAr du inte rättelse av näringsidkaren kan du vända dig till konsumentvägledaren i kommunen för rAd och hjälp. Ifall du inte fAr rättelse dA kan du anmäla det till ARN (Allmänna Reklamations Nämnden). Anmälan kan bara göras av en konsument. Observera att en anmälan till ARN mAste ske inom sex mAnader frAn det att näringsidkaren första gAngen helt eller delvis avvisade dina ansprAk.

Värdegränser

För att en tvist skall tas upp till prövning hos ARN skall yrkandet överstiga ett visst belopp, om inte tvisten är av principiellt intresse eller särskilda skäl föreligger.

Följande värdegränser gäller för de olika avdelningarna:

300kr: ärende som hör till sko-, textil-(kläder, hemtextil) eller allmänavdelningen.

700kr: ärenden som hör till el-, motor-, rese-, textil-(möbler) eller tvättavdelningen.

1500kr:ärenden som tillhör bank-, bostads-, bAt- eller försäkringsavdelningen.

Nämnden prövar t. ex. inte:

Tvister mellan enskilda personer eller mellan näringsidkare.

Tvister som rör hälso- eller sjukvArd.

Tvister som rör advokattjänster.

Tvister som avser köp av fastigheter och bostadsrätter.

Vissa försäkringstvister.

Hyrestvister och tvister om bostadsrättsföreningar.

Tvister som lämnats till domstol för prövning.

Tvister där näringsidkaren gAtt i konkurs.

Nämndens prövningar är normalt begränsad till avtal som ingAtts i Sverige. Arenden som inte lämpar sig för nämndens arbetsformer avvisas. Krävs t.ex. muntlig bevisning avvisas ärendet eftersom nämndens förfarande är skriftligt. Om ett ärende kräver omfattande utredning kan ocksA detta vara grund för avvisning.

Hur gör man?

Anmälan

En anmälan till ARN mAste vara skriftlig. Använd gärna nAgon av nämndens sju blanketter. Blanketter kan du fA genom din konsumentvägledare. Du kan ocksA beställa blanketter hos ARN eller hämta dem frAn ARN:s hemsida. Om du beställer en blankett av ARN - ange alltid din postadress. Nämnden har däremot ingen rAdgivning. Behöver du rAd – vänd dig till konsumentvägledningen i din kommun.

Hur ett ärende handläggs

ARN skickar inte nAgon bekräftelse pA att en anmälan kommit in, utan sänder den till näringsidkaren med begäran om svar. Svaret skickas till konsumenten för eventuella synpunkter. Svarar inte näringsidkaren, läggs normalt konsumentens uppgifter i anmälan till grund för nämndens bedömning.

Ibland behövs en besiktning. Nämnden saknar som regel resurser för besiktning. Konsumenten mAste i sAdant fall själv ordna detta. Konsumenten svarar dA för besiktningskostnaderna, men kan yrka att dessa ersätts av näringsidkaren. Inom nämndavdelningarna för sko, textil och tvätt granskas varan regelmässigt hos nämnden.

Konsumenttjänstlagen

Konsumenttjänstlagen ger dig ett grundskydd, när du uppdrar At en näringsidkare att utföra en reparation, ett arbete pA din fastighet eller att förvara nAgot At dig. Här ges en kort vägledning om lagen.

När gäller lagen? Konsumenttjänstlagen gäller när du som konsument för huvudsakligen enskilt bruk lAter en näringsidkare utföra ett arbete pA en sak eller pA din fastighet eller förvara en sak At dig.

KONSUMENT är du när du som privatperson ger en näringsidkare i uppdrag att utföra en tjänst At dig.

HUVUDSAKLIGEN ENSKILT BRUK betyder att lagen gäller tjänster som utförs At dig för ditt enskilda bruk. Ordet huvudsakligen anger att lagen gäller även om tjänsten till mindre del kan utnyttjas i din egen näringsverksamhet.

NARINGSIDKARE är företag och enskilda personer som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk natur. Lagen gäller ocksA för statliga och kommunala organ som driver sAdan verksamhet, t.ex. televerket och kommunala energiverk.

ARBETE PA EN SAK ELLER PA EN FASTIGHET innebär t.ex. ändringsarbeten, reparationer, underhAll, installationer eller smAhusentreprenader.

FÖRVARING innebär att näringsidkaren tar pA sig att för din räkning förvara och vArda en sak sA att den senare kan Aterlämnas i samma skick som när den togs emot.

Exempel:
Magasinering av möbler, sommarförvaring av pälsar, förvaring av kläder i en bevakad restauranggarderob.

Lagen gäller inte
Konsumenttjänstlagen gäller inte:

vid behandling av personer eller levande djur t.ex. hos frisören eller när du anlitar veterinär,

vid tillverkning av saker, om du själv inte stAr för materialet,
t.ex. nyckeltillverkning, mAttbeställning av kläder och fotokopiering,

när du köpt en sak, t.ex. en hushAllsmaskin, och den monteras eller installeras av säljaren i samband med köpet,

vid arbete som säljaren utför för att rätta till fel i en sAld sak eller fastighet,

vid transportuppdrag, t.ex. möbelflyttning, vid fristAende konsultuppdrag, t.ex. när nAgon gör en byggnadsritning At dig.

Lagen är tvingande Konsumenttjänstlagen är i huvudsak tvingande till din förmAn. Lagen ger dig ett grundskydd i förhAllande till näringsidkaren. De olika förmAner och befogenheter som lagen ger dig kan inte inskränkas. Näringsidkaren kan alltsA inte ge dig sämre avtalsvillkor eller strängare ansvar för avtalsbrott än lagen medger.

Däremot kan du alltid själv Aberopa avtalsvillkor som är förmAnligare för dig.

Lagen är dock inte tvingande om du vid smAhusentreprenad tillförsäkras ett sAdant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd som ställs som villkor vid statlig bostadsfinansiering

Uppdraget Näringsidkaren ska utföra tjänsten fackmässigt och med omsorg ta tillvara dina intressen. Dessutom ska han samrAda med dig om det behövs.

Fackmässighet Näringsidkaren ansvarar för att tjänsten utförs sAsom kan krävas av en normalt skicklig, kunnig och seriöst arbetande fackman.
Omsorg Näringsidkaren mAste ställa sin sakkunskap och yrkeserfarenhet till ditt förfogande och vara lojal mot dig. Exempel:
Näringsidkaren fAr inte välja ett onödigt dyrt sätt att utföra tjänsten. Han bör ge dig rAd om förberedande arbeten som du lämpligen själv kan utföra och om vad som krävs för att skydda det utförda arbetet mot skador.
SamrAd Näringsidkaren är skyldig att försöka reda upp missförstAnd och oklarheter och ge dig lämpliga rAd och anvisningar Materialet Om ni inte har kommit överens om annat, ska näringsidkaren hAlla med det material som behövs för att utföra arbetet. Säkerhet En tjänst fAr absolut inte utföras i strid mot säkerhetsföreskrifter eller förbud enligt marknadsföringslagen mot otjänliga tjänster och produktsäkerhetslagen mot farliga tjänster.
Exempel:
SAdana säkerhetsföreskrifter kan vara bestämmelser om brandskydd, starkström, 8-märkning och fordonsutrustning Alla de här reglerna gäller ocksA vid förvaring

Skyldighet att avrAda Innan tjänsten har pAbörjats Näringsidkaren ska avrAda dig frAn att lAta utföra en tjänst om den inte har nAgon rimlig ekonomisk nytta för dig. Man mAste dA ta hänsyn till priset, sakens värde och andra särskilda omständigheter.
Exempel:
Ett typiskt fall, dA näringsidkaren kan vara skyldig att avrAda, är när priset för en reparation eller annat underhAlls- eller förbättringsarbete inte stAr i rimlig proportion till värdet innan arbetet utförs. Om du ska lAta laga din trasiga kamera är näringsidkaren skyldig att avrAda dig om reparationen kommer att kosta mer än hälften av vad kameran är värd.

Skyldighet att avrAda gäller ocksA vid förvaring t.ex. om det som ska förvaras är i sA dAligt skick att avgiften framstAr som bortkastade pengar. Sedan tjänsten har pAbörjats Om näringsidkaren redan har satt igAng med arbetet, är han skyldig att underrätta dig och be om anvisningar om han märker att du inte kommer att ha nAgon rimlig nytta av arbetet eller att det blir betydligt dyrare än vad ni har kommit överens om.

Att avbryta när tjänsten har pAbörjats Om näringsidkaren redan har satt igAng med arbetet men behöver närmare anvisningar av dig, ska han avbryta arbetet, om du inte är anträffbar eller om du av nAgon annan orsak inte lämnar anvisningar inom rimlig tid. Men han ska inte avbryta arbetet om det kan antas att du ändA vill ha det gjort, t.ex. om du har behov att snabbt fA din bil reparerad inför en förestAende semesterresa Om näringsidkaren inte avrAder Om näringsidkaren inte följer reglerna om att avrAda pAverkar det hans rätt till ersättning. I princip ska du inte behöva utge större ersättning till näringsidkaren än om han uppfyllt sin skyldighet. Du ska inte förlora pA att näringsidkaren inte har avrAtt frAn att utföra eller avbrutit tjänsten, trots att han borde ha gjort det.

Det inträffar ibland att det under arbetets gAng visar sig behövas tilläggsarbete, dvs. arbete som pA grund av sitt samband med uppdraget bör utföras ihop med det. Ett typexempel är att näringsidkaren finner att det extra arbetet blir förhAllandevis billigt om man passar pA att utföra det i samband med uppdraget.

När det visar sig att tilläggsarbete behöver utföras ska näringsidkaren underrätta dig och begära dina anvisningar. Om näringsidkaren inte fAr tag pA dig fAr tilläggsarbetet i vissa fall ändA utföras, nämligen:

om kostnaden är obetydlig (mindre än ca 100 kr) eller liten i förhAllande till priset för den överenskomna tjänsten,

om det finns särskilda skäl att anta att du vill fA tilläggsarbetet utfört i samband med uppdraget.

Exempel:
Bilverkstaden anser tilläggsarbetet nödvändigt för att bilen ska godkännas vid en kommande kontrollbesiktning.
Ett annat exempel är när näringsidkaren vet att du mycket snart ska ut pA en längre semesterresa med bilen.

Näringsidkaren är skyldig att utföra tilläggsarbete som inte kan uppskjutas utan fara för allvarlig skada för dig, t.ex. livsfara eller fara för brand, översvämning eller liknande

När är tjänsten felaktig? Tjänsten är felaktig om:

arbetsresultatet inte blir det du kan kräva enligt reglerna om fackmässighet, omsorg och material eller om säkerhetsföreskrifter inte följts,

resultatet inte överensstämmer med vad ni kommit överens om,

tjänsten har utförts i strid mot förbud enligt marknadsföringslagen eller produktsäkerhetslagen,

tilläggsarbete, trots fara för allvarlig skada, inte har utförts,

arbetsresultatet inte stämmer med reklamuppgifter som lämnats av näringsidkaren själv, branschorganisation eller vissa andra, t.ex. materialleverantör eller importör, om inte reklamuppgiften rättas i tid pA ett tydligt sätt eller om näringsidkaren varken kände till eller borde ha känt till uppgiften, näringsidkaren har lAtit bli att lämna viktiga upplysningar, t.ex. att en viss sorts färg är olämplig till vAtutrymmen.

Först när uppdraget är avslutat ska man bedöma om tjänsten är felaktig

Uppdraget är avslutat:

för arbete pA saker som du har överlämnat till näringsidkaren eller som han har tillverkat = dA sakerna lämnats till dig,

för arbete pA mark, byggnader eller i ditt hem = dA du har fAtt klart för dig att näringsidkaren själv anser sig vara färdig.

Uppdraget anses avslutat pA överenskommen tid även om du inte hämtar eller tar emot saken dA.

Om arbetsresultatet försämrats efter det att uppdraget avslutats är tjänsten felaktig, om näringsidkaren Asidosatt sina skyldigheter.

Exempel:
Näringsidkaren lAter bli att berätta för dig att ett golv efter lackning inte fAr beträdas innan lacken härdat ordentligt.
Ett annat exempel är att han har förpackat en reparerad sak sA att den skadas när du hämtar den.

Vid förvaring är tjänsten felaktig, om näringsidkaren inte har förvarat saken fackmässigt eller pA det sätt som ni har kommit överens om.

Garanti Ibland fAr du en tidsbestämd garanti för tjänsten. Det innebär att garantigivaren ansvarar för arbetsresultatet under hela garantitiden.

Ar garantitiden kortare än den tid som näringsidkaren ansvarar för resultatet enligt lagreglerna, kan du naturligtvis alltid Aberopa lagreglerna sedan garantin gAtt ut.

Om du fAtt en garanti mAste näringsidkaren för att slippa felansvar göra sannolikt att det försämrade arbetsresultatet beror pA en olyckshändelse, att du vanvArdat saken, använt saken pA ett onormalt sätt eller att du t.ex. lAtit bli att följa skötselanvisningen. Det är alltsA inte du som mAste bevisa att det var fel pA tjänsten dA uppdraget avslutades. Det mAste du däremot göra om du inte fAtt en garanti.

DröjsmAl En tjänst kan försenas pA olika sätt. Som en sAdan försening - eller dröjsmAl - räknas att uppdraget inte avslutas inom överenskommen tid eller pA normal tid för den sortens tjänst det gäller. Som dröjsmAl räknas ocksA att näringsidkaren inte bryr sig om en överenskommen tid för att börja med tjänsten eller för att arbetet ska gA framAt, nAgot som t.ex. är särskilt viktigt vid större byggnadsarbeten.

Dina rättigheter: Ar tjänsten felaktig har du följande rättigheter

du kan hAlla inne betalningen som säkerhet för ditt krav,

du kan kräva att felet avhjälps utan kostnad för dig, men det fAr i sA fall inte medföra orimliga kostnader eller besvär för näringsidkaren,

näringsidkaren har ocksA rätt att genast avhjälpa felet om du inte har anledning att motsätta dig det,

du kan antingen kräva prisavdrag om inte felet avhjälps eller komma ifrAn avtalet genom att häva det om syftet med tjänsten i huvudsak förfelats och näringsidkaren har insett eller bort inse detta,

för eventuell ekonomisk förlust

Vid dröjsmAl har du följande rättigheter:

du kan hAlla inne betalningen som säkerhet för ditt krav,

du kan kräva att näringsidkaren utför tjänsten om det inte medför orimliga kostnader eller besvär för honom,

du kan komma ifrAn avtalet genom att häva det helt eller delvis om dröjsmAlet är av väsentlig betydelse för dig. Har mer än en obetydlig del av tjänsten utförts kan du häva avtalet endast om syftet med tjänsten i huvudsak förfelats pA grund av dröjsmAlet och näringsidkaren insett eller bort inse detta,

du kan alltid kräva ersättning för eventuell ekonomisk förlust
Dessa rättigheter kan du inte göra gällande om felet eller dröjsmAlet helt beror pA dig.

Att reklamera Reklamation innebär att du förklarar att du inte vill nöja dig med tjänsten. Du mAste ocksA tala om varför du anser att tjänsten är felaktig.

Vid dröjsmAl ska du pA samma sätt tala om att du anser att tjänsten är försenad, om du vill häva avtalet eller kräva ersättning.

Du ska reklamera hos näringsidkaren. Det kan ske genom brev eller muntligen, t.ex. per telefon.

Du mAste alltid reklamera inom skälig tid. Vid fel innebär det att du för att vara pA den säkra sidan bör reklamera inom 14 dagar efter det att du märkt eller bort märka felet. Vid dröjsmAl innebär reklamation att du har skälig tid pA dig efter det att uppdraget avslutats.

Aven om du inte har märkt eller bort märka felet tidigare, kan du i regel inte reklamera felet när det har gAtt tvA Ar efter det att uppdraget avslutades.

Om det gäller arbete pA mark, byggnader eller anläggningar pA mark, i vatten eller pA andra s.k. fasta saker är den längsta tiden för reklamation i stället tio Ar frAn det att uppdraget avslutades.

Har näringsidkaren handlat grovt vArdslöst eller i strid mot tro och heder fAr du alltid reklamera inom tio Ar efter det att uppdraget avslutades.

Om du inte reklamerar i tid gAr du miste om dina rättigheter enligt lagen. Reklamera därför sA snart som möjligt.

Din rätt till ersättning Du har rätt till ekonomisk ersättning för skador och förluster som beror pA fel eller dröjsmAl eller av annan anledning. Lagen reglerar dock inte ersättning för personskador. SAdana skador ersätts i stället enligt allmänna skadestAndsrättsliga regler.

Ersättning pA grund av fel eller dröjsmAl Du har rätt att fA ersättning av näringsidkaren för ekonomisk förlust som du har tillfogats pA grund av fel eller dröjsmAl. Du mAste bevisa att tjänsten är felaktig eller för sent utförd och att du verkligen har tillfogats en förlust, om näringsidkaren inte är överens med dig om den saken.

Näringsidkaren slipper betala ersättning till dig om han visar:

att det förelAg ett faktiskt hinder utanför hans kontroll,

att han inte rimligtvis kunde ha förväntats räkna med hindret,

att han inte rimligtvis kunde ha undvikit eller övervunnit följderna av detta hinder.

För att näringsidkaren ska gA fri frAn ansvar mAste alla dessa krav vara uppfyllda.
Ersättning av annan anledning än fel eller dröjsmAl I dessa fall gäller tvA huvudregler:

du har rätt att fA ersättning av näringsidkaren för skador pA all din egendom som näringsidkaren haft hand om eller annars haft kontroll över. Det gäller även annan egendom än den som uppdraget gäller. OcksA hushAllsmedlemmarnas egendom omfattas.

Näringsidkaren mAste, för att slippa betala, bevisa att han eller nAgon som han har anlitat inte varit försumlig,

om näringsidkaren inte har haft hand om eller haft kontroll över din egendom när skadan inträffade har du ändA rätt till ersättning, men i detta fall mAste du bevisa att han har varit försumlig.

Ersättning frAn annan än näringsidkaren i vissa fall OcksA branschorganisationer, materialleverantörer m.fl. är i vissa fall ersättningsskyldiga om de av försumlighet har lämnat vilseledande reklamuppgifter om tjänstens kvalitet. Detsamma gäller om du inte har fAtt betydelsefulla uppgifter om tjänstens kvalitet.

Vad ingAr i ersättningen Du har rätt att fA ersättning för hela den ekonomiska förlust som du visar att du har drabbats av. Exempel:
Du kan fA ersättning om du mAste betala ett högre pris för att fA tjänsten utförd av nAgon annan. Du kan ocksA fA ersättning för förlorad arbetsförtjänst, s.k. stillestAnd, och för utgifter för resor, transporter och hyra av en ersättningsvara.
Du är alltid skyldig att försöka begränsa skadans omfattning.

Ersättningen kan bli lägre eller helt utebli om det är orimligt att begära att näringsidkaren betalar hela skadan eller om du själv har medverkat till den.
Priset m.m. Har du kommit överens med näringsidkaren om ett visst bestämt pris för en tjänst gäller det. Har du inte kommit överens med näringsidkaren om ett visst bestämt pris behöver du inte betala mer än vad som är skäligt. Man ska dA ta hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, det normala priset för motsvarande tjänst och sättet att beräkna priset.
Ungefärlig prisuppgift Har du fAtt en ungefärlig prisuppgift fAr priset inte överskridas med mer än 15 % om ni inte kommit överens om nAgon annan prisgräns eller om näringsidkaren har rätt till pristillägg.

Förberedandeundersökning Om du har begärt en förberedande undersökning är du i princip skyldig att betala för den. Men du behöver inte betala om du hade skäl att tro att undersökningen inte skulle kosta nAgot. Exempel:
Skäl att tro att undersökningen är kostnadsfri kan du ha haft om det är vanligt inom branschen att inte ta betalt för en sAdan undersökning eller om en försäljare oombedd sökt upp dig i ditt hem eller om det är frAga om vanliga kostnadsberäkningar när du begär en offert pA tjänsten. Pristillägg Näringsidkaren har i vissa fall rätt till pristillägg för ett utfört tilläggsarbete. Det gäller om:

tilläggsarbetet har utförts enligt överenskommelse med dig,

tilläggsarbetet i andra fall har utförts till obetydlig eller lAg kostnad i förhAllande till tjänsten,

näringsidkaren haft särskild anledning att tro att du har önskat att fA tilläggsarbetet utfört i samband med uppdraget,

tilläggsarbetet inte har kunnat uppskjutas utan fara för allvarlig skada.

Näringsidkare har ocksA rätt till pristillägg för fördyring som näringsidkaren inte haft anledning att räkna med och som beror pA dig.

Specificerad räkning Du har rätt till en specificerad räkning, som gör det möjligt för dig att bedöma arbetets art och omfattning. Om ni inte har kommit överens om ett bestämt pris ska det gA att se av räkningen hur priset har räknats fram.

Tid för betalning Om ni inte har kommit överens om nAgot annat är du skyldig att betala först när arbetet är klart och näringsidkaren fordrar att fA betalt av dig. Du behöver alltsA inte betala tidigare. Du behöver heller inte betala om du inte fAtt en specificerad räkning, som du begärt inom rimlig tid.

Avbeställning Du har alltid rätt att avbeställa en tjänst innan den har avslutats men näringsidkaren har dA rätt till ersättning för den del av tjänsten som redan utförts. Han har ocksA rätt till ersättning för arbete som mAste utföras trots avbeställningen, t.ex. för att montera ner byggnadsställningar.

Han har normalt ocksA rätt till ersättning för förluster i form av kostnader för den AterstAende delen av tjänsten. Han kan dessutom ha rätt till ersättning för att han har lAtit bli att ta pA sig annat arbete eller därför att han pA olika sätt har inrättat sig efter uppdraget.

Näringsidkaren ska försöka begränsa sin förlust och mAste kunna visa hur stor den är. Ibland används i stället en i förväg bestämd avbeställningsavgift. En sAdan avgift mAste vara rimlig.
Näringsidkarens rättigheter Lagen innehAller särskilda regler om:

näringsidkarens rätt att inställa arbetet, t.ex. om du inte betalar i rätt tid eller inte lämnar överenskommen medverkan,

näringsidkarens rätt att hAlla kvar saken.

Näringsidkaren har enligt en särskild lag rätt att sälja saker som inte hämtats i rätt tid.

Sparformer

Allmänt

Den senaste Aren har det blivit en stor ökning av antalet sparformer som erbjuds sparkunderna. Det är nu lättare att hitta en sparform som passar var och ens särskilda behov. Det är nu större riska att göra ett mindre lyckat val att spar i. Beroende pA spararens behov har alla sparformer bAde för och nackdelar. Man mAste känna till den sparform man placerar sina pengar i. Man bör se över sitt sparade med jämna mellanrum, det tillkommer städigt nya spar former hela tiden. Det är spararen själv som beslutar att sitt val och bär hela ansvaret för det. Räntebärande placeringar och aktieplaceringar är tvA grova placeringar som man delar in sparformer i. En rän­tebärande placering är vanligtvis förknippad med en lAg risk och är ett bra alternativ för den som vill minimera risken att sparkapi­talet minskar i värde. . En räntebärande place­ring är därför att föredra vid ett kortsiktigt spar­ande. Aven vid lAngsiktigt sparande där kapitalet inte skall även­ty­ras, t.ex. för pensionsAtaganden, är inslag av rän­tebärande placeringar mycket vanliga. Nack­delen med en räntebärande placering är att den i regel ger en lAg värdesteg­ring. Exempel pA ränte­bär­ande placeringar är sparkonton, privatobliga­tioner och ränte­fonder. En aktieplacering är mer lämpad för sparande pA lAng sikt. Värdet pA aktierna kan ju förändras kraftigt under spartiden. Sparar man pA längre sikt har man möjlighet att ”vänta ut” värdened­gAngar som kan inträffa under spartiden och sedan sälja när aktierna Ater har ökat i värde. Aktiespar­ande kan även passa för den som är villig att ta en större risk för att kunna fA en högre avkastning. En aktieplacering innebär alltsA att placeringen kan minska i värde men ocksA kan öka betydligt mer i värde än vad en räntebärande placering kan. Exempel pA aktieplaceringar är enskilda aktier och aktiefonder.

Det är sAledes spartidens längd och den egna riskbenägenheten som främst bör avgöra vilken sparform man skall välja. Givetvis är man dA inte bunden till ett enda alternativ. Det kan tvärtom ofta vara bra att välja en kombi­nation av olika sparformer. Vilken kombination som är mest läm­pad varierar givetvis frAn fall till fall. Det är mAnga gAnger bra att diskutera med sin bank för att fA rAd om lämplig sammansättning.

Bankkonto

Konto i bank är den sparform som de flesta kommit i kontakt med. Det är vanligt att placera sitt buffert­sparande och sitt kortsiktiga sparande pA ett bankkonto. Pengarna är lätt tillgängliga och risken för värdeminskning är i stort sett obefintlig. Väljer man denna sparform bör man uppmärk­samma vilken totalav­kastning man fAr och inte enbart stirra sig blind pA ränte­satsen. Det konto som har den hög­sta räntan behö­ver inte vara det kontot som är lämpligast. PA konton med höga räntesatser finns det i regel villkor som begränsar antalet fria uttag. Det innebär att om man gör fler uttag än vad vill­koren til­lAter, fAr man i regel betala en uttagsav­gift pA ca 1-2 procent av det uttagna beloppet. Kontrollera därför alltid uttagsvillkoren för kontot.

Det finns inga fastställda regler för hur räntan ska beräknas. Ban­kerna använder sig t.ex. av olika metoder för beräkning av räntedagar, valuterings­regler.

Obligationer

När man köpt en obligation, har man i själva ver­ket lAnat ut sina pengar till en utgivare. Utgivare är t.ex. de större bostadsinstituten som i sin tur lAnar ut pengarna för bostadsfinansiering. En obliga­tion är alltsA ett räntebärande värde­papper, dvs. ett skuldebrev. Räntan är som regel fast under obliga­tionens hela löptid. PA marknaden erbjuds obliga­tio­ner med olika löptider. Räntan pA obli­gation­en fAr man utbetald antingen genom en Arlig utbetalning av ränta (kupongränta) eller i sin hel­het när obliga­tionen löses in, s.k. nollkupong­are. Av­kastning­en pA en noll­kupong­are är dA en garan­terad värdetillväxt vid löptidens slut som ligger inba­kad i inköpspriset pA obligationen.

Räntan pA nyutgivna obligationer kan ändras frAn dag till dag. Räntans storlek är främst bero­ende av marknadens ränteläge. Ytterst är det emel­ler­tid utgivaren av obligationen som bestäm­mer obliga­tionens räntesats.

En obligation kan man sälja i förtid. Obliga­tion­ens pris bestäms av vad som händer med rän­tan pA nyutgivna obligationer. Sjunker räntan sti­ger värdet pA din obligation. Höjs räntan sjun­ker värdet pA obligationen. BehAller man sin obli­ga­tion fram till inlösensdagen vet man pA förhand hur stor avkastningen kommer att bli. Vid köp och försäljning av obligationer tillkommer i de flesta fall en avgift s.k. courtage.

Aktieindexobligationer

Aktieindexobligation är en obligation vars avkastning är knuten till ett (eller flera) aktie­index. Ett aktieindex följer och visar utvecklingen för en enskild aktie eller grupper av aktier, t.ex. läkemedelsaktier. Bankerna ger ut och säljer aktieindexobligationer som oftast har en löptid pA tvA till fem Ar. Minsta belopp att placera är i regel 5.000 kronor. Kostnaden för att spara i en aktieindex­obligation bestAr av en avgift - courtage. Denna ligger i dag pA 1 - 3 procent.

Vid löptidens slut säljer man tillbaka (”löser in”) obligationen och fAr dA ut obligationens nominella värde. Man förlorar därför inte nAgra pengar, utöver det man eventuellt ”förlorar” p.g.a. infla­tionen. Har indexet utvecklats positivt under löpti­den fAr man dessutom en avkastning. Hur stor av­kastning blir, beror alltsA pA indexets utveckling. Har indexet utvecklats negativt fAr man därför ingen avkastning.

Aktieindexobligationen kombinerar obliga­tionens lAga risknivA med aktiens möjlighet till god av­kastning. Tekniskt bestAr aktieindex­obliga­tionen av en obligation, där räntan betalas ut vid förfallo­tidpunkten (nollkupong­are) samt av en eller flera optioner.

Fondsparande

Fondsparande innebär att man köper andelar i en fond som i sin tur köper aktier eller ränte­bär­ande värdepapper för fondens pengar. Varje fond­andel ger ägaren en del i fondens gemen­samma till­gAngar. Flera fonder äger även utländska värde­papper. Gjorda insätt­ningar och uttag samt antalet andelar kunden äger registreras fortlöpande pA kundens fondkonto. Vid fondsparande är spar­kapitalet relativt lättill­gäng­ligt. Om spararen av nAgon anledning behö­ver komma At sina pengar, är det i de flesta fall möjligt inom nAgon eller nAgra fA dagar.

Fondens avkastning delas ut en gAng per Ar eller Ater­investeras och ger dA nya fond­andelar eller ett ökat andelsvärde. En fördel med fondsparande är dels att det ger en bättre riskspridning än vad som vanligtvis är möjligt vid enskilda värdepap­persinnehav, dels en tillgAng till profes­sionell förvaltning. Fondsparande passar även bra för den som vill spara ett regel­bundet belopp varje mAnad.

De flesta fondförvalt­are erbjuder ett brett sorti­ment med olika placerings­inriktningar och riskni­vAer. En fonds placerings­inriktning och hur fondmedel skall placeras beror av stadgarna för fonden och fram­gAr även av fondförvaltarens informationsbro­schyrer. Av broschyrerna fram­gAr ocksA vilka avgifter och storleken pA dessa som fonden tar ut av spararen. De vanligaste av­gifterna är förvaltnings-, insättnings- och uttags­avgifter. En ny lag om fondavgifter för svenska fondbolag träder i kraft 1 juli 1999. Det innebär att alla som har andelar i fonder i svenska fondbolag kommer att fA veta hur stor avgiften är i kronor i stället för i procent. De utländska förvaltarna omfattas däremot inte av den nya lagstiftningen.

Vanligtvis skiljer man mellan tre olika slag av fonder: räntefonder, aktiefonder och bland­fonder.

En räntefond placerar pengar i räntebärande vär­depapper t.ex. statsskuldväxlar, statsobligatio­ner, bostadsobligationer samt kommun- och företags­certifikat. Man vet aldrig pA för­hand hur stor av­kastningen blir om man sparar i en räntefond. Av­kastningens storlek beror främst pA den fram­tida ränteutvecklingen men naturligtvis ocksA pA för­valtarens kompetens. Andelens värde i en ränte­fond ändras genom den ränta som värde­papperna ger och de kursvinster (och förluster) som upp­kommer när fondförvaltaren köper och säljer vär­depapper. Räntefonder brukar indelas i tvA kate­gorier: korta och lAnga.

En räntefond med kort löptid - penningmark­nadsfond - placerar vanligtvis i värdepapper som är garanterade av staten t.ex. statsskuldväxlar. Den AterstAende löptiden för värdepapperna är mindre än ett Ar. En pen­ningmarknadsfond lämpar sig för mer kortsiktiga placeringar eftersom risken för värdeminskning är liten. Orsaken är att fondens värde pAverkas relativt lite av ränteförändringar pA marknaden. En kort räntefond pAminner om ett vanligt sparkonto och lämpar sig för den som inte är särskilt riskbenägen.

En räntefond med lAng löptid - obligationsfond - köper värdepapper med AterstAende löptider pA mer än ett Ar pA obligationsmarknaden. En ränte­för­ändring fAr därför en större betydelse för vär­det pA en obligationsfond. Sparar man i en lAng räntefond och marknadsräntan är sjunkande sA fAr man en bra avkastning, eftersom de värdepapper som fon­den äger därmed stiger i värde. En obli­gationsfond är mera lämpad för ett mer lAng­sikt­igt sparande eftersom den medför att man tar vissa kursrisker.

Aktiefond

En aktiefond placerar sina tillgAngar i aktier i olika börsnoterade företag. Som sparare kan man aldrig pA förhand veta hur stor avkastningen blir om man sparar i en aktiefond. Om de aktier som förvaltarna köpt ökar i värde eller ger utdelning, stiger värdet pA fondandelen. Sjunker värdet pA aktierna, sjunker givetvis värdet pA fondande­len. Aktiefonder har mAnga olika placeringsin­rikt­ningar och risknivAer. En fond kan ha valt inrikt­ning pA en speciell bransch t.ex. läkemedels­före­tag, eller ett geografiskt omrAde, t.ex. Japan eller Sydamerika.

Aktiefondsparande är förenat med vissa risker och lämpar sig därför för mer lAngsiktiga place­ringar, eftersom man dA har tid att vänta ut de börsnedgAngar som kan inträffa under spartiden. Ju mer specialinriktad fonden är desto högre risk är förknippad med fonden samti­digt som chansen till högre avkastning ökar.

Allemansfonder placerar i  börs­noterade aktier och i andra värdepapper.

En blandfond är en kombination av en aktiefond och en räntefond. Allteftersom förutsättningarna ändras pA marknaden kan förvaltaren styra för­delningen till de marknader där tillväxten bedöms bli bäst. Fondens fördelning mellan räntebärande värde­papper och aktier och dess placeringsinrikt­ning ska klart framgA av den informationsbroschyr som förvaltaren ger ut. I likhet med räntefonder och aktiefonder kan man inte pA förhand veta hur stor den framtida avkast­ningen blir. En placering i en blandfond är ett bra alternativ för den som vill ha högre avkastning än vad obligationer ger men inte vill acceptera riskerna som är förknippade med aktiesparande. Placeringsformen lämpar sig bäst för ett lAngsiktigt sparande.

Ideella sparformer

Under senare Ar har vi pA marknaden fAtt se spar­former med en uttalat etisk/ideell inriktning. I allmänhet avstAr dessa fonder/sparare frAn en viss del av avkastningen som därefter skänks till ett välgörande ändamAl, exempelvis forskning eller idrottssatsningar. I regel framgAr det redan av namnet pA fonden vilken verksamhet som den stödjer ekonomiskt. Vissa fonder har ocksA in­skrivit i sina fondbestämmelser att fondens medel inte fAr placeras i viss typ av verksamhet t.ex. krigsmaterielindustri.

Pensionssparande

Gemensamt för allt pensionssparande är att spar­andet är bundet tills spararen uppnAtt 55 Ars Alder. Därefter är det möjligt att ta ut det sparade kapitalet under en period av minst fem Ar. Sparan­det är avdragsgillt i deklarationen enligt vissa regler och utbetalning­arna räknas som skatte­plik­tig inkomst.

Individuellt pensionssparande (IPS)

IPS innebär att man öppnar ett särskilt pensions­spar­konto hos ett pensionssparinstitut t.ex. en bank. Sedan kan man välja att t.ex. spara pA spar­konto i bank, i värdepappersfonder eller i enskilda värdepapper. Värdestegringen pA sparandet avgörs av hur skicklig man är med sina placeringar.

Denna sparform innebär att man har ett eget ansvar över placeringarna

Försäkringssparande

Väljer man att teckna en traditionell pensionsför­säkring överlAter man At försäkringsbolaget att placera de sparade pengarna. Man har ingen möj­lighet att pAverka placeringarna. Förutom en grundpension som varje försäkringstagare är garanterad kan pensionen bli högre genom s.k. Aterbäring. Den uppstAr om bolaget lyckas bra med sina placeringar.

För en fondförsäkring (unit-linked) finns det ingen garanterad grundpension. Pensionens storlek beror helt pA val av fond. Man mAste själv välja vilken fond som pengarna ska placeras i och kan även byta mellan olika fonder under spartiden.

För sAväl traditionell pensionsförsäkring som fondför­säkring gäller att sparandet till den egna pensionen kan kombineras med ett efterlevande­skydd om den försäkrade skulle avlida.

För en kapitalförsäkring gäller, till skillnad frAn pensionsförsäkring, att premien inte är avdrags­gill. De belopp som betalas ut är följaktligen inkomstskattefria.

Utförlig informa­tion om försäkringssparande, kan man fA genom att kontakta Konsumenternas FörsäkringsbyrA.

Skatteregler

För närvarande beskattas utdelning pA aktier, rän­teinkomster och reavinsten pA aktier med 30 pro­centenheter. Sedan 1 januari 1997 är sparande i allemansfonder inte längre skattegynnat Insättningsgarantin

I Sverige har vi ett lagstadgat garantisystem, ett s.k. insättarskydd. Insättningsgarantin om­fattar svenska banker och utländska dotterbanker. Garantin motsvarar 250 000 kronor per kund och bank. Sparande i värdepapper (t.ex. fonder, en­skilda aktier, privatobligationer) och pensions­spar­ande, omfattas inte av garantin

Amortera pA lAn

Att amortera pA lAn kan vara ett bra sätt att spara om man har pengar innestAende pA banken. Det medför förmodligen en räntevinst eftersom räntan pA lAn normalt är högre än pA ett sparkonto. Man bör dock inte glömma att det alltid är bra att ha en kassareserv pA banken för oförutsedda utgifter.