Europa pA gränsen mellan gammalt och nytt

Europa pA gränsen mellan gammalt och nytt

Fram till mitten av 1700-talet sA levde man i Europa under vad som kallats ”den biologiska regimen” vilket innebar att det bodde ungefär lika mAnga personer i samma omrAde under en längre tid. Antalet födda under ett Ar var ungefär 30-40 barn per 1000 invAnare, det höga födelsetalet utjämnades dock av att dödssiffrorna var nästan lika höga. Eftersom dödstalen inte var riktigt lika höga som födelsetalen sA ökade folkmängden i Europa, mest ökade dock invAnarantalet i städerna och eftersom nästan alla städer hade högre dödstal än födelsetal sA berodde befolkningsökningen i städerna främst pA en stor inflyttning frAn landsbygden.

Jordens befolkning var under 1500-talet pA mellan 300 och 500 miljoner människor och i Europa fanns ca 80 miljoner människor, i Indien och Kina ca 200 miljoner, i Afrika ca 30-40 miljoner och i Amerika bodde det ungefär 30-60 miljoner.

Dom tre gisslen var sjukdomar, hunger och krig. Bland sjukdomarna sA var det speciellt pesten som var fruktad. Den hade sen 1300-talet börjat dyka upp mer eller mindre regelbundet med 10 till 20 Ars mellanrum och varje gAng den kom tillbaka sA mAngdubblades dödssiffrorna. Och i London sA kostade 3 stycken stora pestepidemier 200 000 människor livet. Det var alltid dom fattiga som drabbades hArdast eftersom det var dom som pA grund av dAlig hygien och undernäring hade dAligt immunförsvar. Andra sjukdomar som t.ex. tyfus och smittkoppor fanns ocksA men dom var inte lika fruktade eftersom dom hade jämnare dödstal, dock sA fanns dom kvar lAngt efter det att pesten försvunnit. Stora svältkatastrofer var ganska vanliga i Europa under 1500 och 1600-talet och Frankrike, som ändA var ett ganska rikt land, hade i snitt en landsomfattande svält var tionde Ar i Sverige däremot sA var det en stor svält sA ofta som vart femte Ar. Värst drabbat var ändA Finland som under en enda svältkatastrof förlorade upp till en tredjedel av sin befolkning. PA grund av dom dAliga vägarna sA kunde man inte heller transportera säd. Krigen, som ocksA var ett av gisslen, gjorde att skatterna höjdes för att kunna betala soldaterna. Detta gjorde att man fick ännu mindre kvar At sig själv. Efter 1500-talets mitt sA blev Frankrike och Nederländerna indragna i inbördeskrig och Frankrike förlorade 3 miljoner människor. Dessutom sA gick spanjorerna väldigt hArt fram i södra delen av Nederländerna. Dock sA var det värst i tyskland som härjades svArt under trettiAriga kriget. Dom här tre gisslen gjorde att dödstalen höjdes sA att det tog längre tid för Europa att Aterhämta sig frAn pesten som hade kommit pA 1300-talet.

Dom sena gifter mAlen gjorde att tiden när kvinnorna födde barn minskades sA att antalet barn per kvinna blev ungefär 3 eller 4 och den siffran blev lägre ju senare dom gifte sig. Detta gjorde att befolknings ökningen inte var lika stor som den kunde ha varit och ofta sA hann en av föräldrarna dö innan barnet blivit vuxet.

Under 1500 och 1600-talet bestod en väldigt stor del, upp till 50 %, av befolkningen av ungdomar som var under 20. När man var 7 Ar sA ansAgs man kunna tänka själv och hjälpa till med en del sysslor pA gArden. När man var 14 Ar sA var man juridiskt ansvarig för det man gjort även om dom flest inte ens kommit i puberteten. När man var 14 sA var det ocksA dags att lämna hemmet och ta tjänst som t.ex. piga eller dräng och man städslades dA för ett Ar i taget. Man ansAgs ocksA tillhöra det hushAllet där man jobbade. Man jobbade sen pA olika ställen ända tills det att man kunde skaffa ett eget hus och familj. Det var först dA som man ansAgs vara vuxen, ofta var man mellan 25-30 Ar när man gjorde det.

Inte ens när kvinnorna gifte sig sA blev dom myndiga i juridisk mening men dock sA fick dom mycket högre status och dom hade pA mAnga sätt mycket makt bAde i hemmet och i lokalsamhället. Kvinnornas ställning var dessutom starkare i norra Europa än i söder. Det var dock mannen som representerade familjen och det var pA honom som gArden stog skriven men i Frankrike och England sA kunde kvinnor som var änkor förvalta sin egen egendom och pA 1500-talet vara skrAmedlemmar i vilka yrken dom ville men pA 1700-talet sA fanns det bara kvinnor i dom sämst betalda yrkena dessutom sA var den lön som kvinnorna fick nästan alltid sämre än männens lön. Kvinnas roll minskade sen och den minskningen kulminerade i väst och nord Europa pA 1800-talet sA att kvinnornas situation mest blev sämre under tidigmodern tid.

Kvinnor ur de högre stAnden lärde sig att läsa och skriva hemma men dom tjänster som krävde boklig bildning var kvinnorna i stort sett utestängda ifrAn och det var Atta gAnger fler män än kvinnor som kunde läsa och skriva. När böndernas välstAnd ökade under 1700-talet sA ökade ocksA intresset av att betala lärare. När man sen började sälja saker pA marknader sA förstod bönderna hur viktigt det var att kunna läsa och skriva för att undvika att man blir lurad. Dock sA gillade inte en del adel och präster att bönderna blev läs och skriv kunniga eftersom det innebar att dom t.ex. kunde läsa lag boken och det gjorde att man inte kunde behandla dom hur som helst längre eftersom dom nu ocksA kunde skriva brev till kungen och klaga om dom blev illa behandlade.