Vietnamkriget

Vietnamkriget

InnehAllsförteckning

Syfte

Jag hade efter att ha sett diverse filmer frAn Vietnamkriget, skapat mig en uppfattning om Vietnamkriget. Nu ska jag ta reda pA vad som verkligen hände där nere.

FrAgeställningar

Varför utbröt Vietnamkriget?

Vilka var fanns det för viktiga offensiver under kriget?

Varför förlorade USA kriget?

Vilka följder fick kriget?

Metod

Jag började mitt eftersökande av fakta pA biblioteket – förstAs. Jag är dock inte riktigt nöjd med vilka böcker jag hittade där, men lAnade dock hem tvA stycken.

Därefter var det dags för att söka pA Internet. Jag gick in pA nAgra skolarbetssidor och hittade där nAgra arbeten som kan ge en bättre överblick än upplslagsverken. Jag är inte heller riktigt nöjd med vad jag hittade pA Internet, jag hade gärna hittat nAgot som var lite ”vietnamesiskt” vinklat, inte amerikanskt som mycket av det jag hittade var och därutöver var det lite väl mycket skolarbeten jag hittade. Dessutom fanns det inte sA mycket om Indokinakriget, utan nästan bara om Vietnamkriget.

Jag letade ocksA upp nAgra artiklar om Vietnamkriget, pA Internet.

Därefter läste jag igenom faktan och strök under det viktigaste. Hittade jag konflikter mellan texterna kollade jag vad det stod i uppslagsverken och gick efter det. Efter detta skrev jag mina frAgeställningar för at sedan dyka lite djupare in i faktan och sammanställa det viktigaste i en tankekarta.

Efter tankekartan skrev jag sedan ut allting i en löpande text med egna reflektioner som jag gick igenom nAgra gAnger innan jag lämnade in det.

Sammanfattning

Vietnam har legat i krig mAnga gAnger, men när man pratar om Vietnamkriget brukar det man oftast prata om det krig som var mellan Frankrike och Vietnam och det krig som var mellan

Inledning

Vietnams historia är kantat av massor av krig, ända frAn 200 talet f.Kr. Efter andra världskriget var världsläget spänt, speciellt mellan de tvA största rikena i vAr värld – Ryssland, dA Sovjetunionen och USA detta skulle gA ut över Vietnam.. Dessa makter motverkade varandra pA flera olika sätt och Vietnamkriget är bara en del i det s.k Kalla Kriget. Men nAgot som mAnga antagligen inte vet om är att innan Vietnamkriget, med USA:s inblandning var det ytterligare ett krig – Indokinakriget.

Indokinakriget har egentligen bakgrund frAn mAnga Ar sedan tillbaka ända sedan , men denna inlämningsuppgift har sin början frAn runt 1700-talet och framAt, för att Ni ska fA all nödvändig bakgrundinformation innan kriget.

Indokinakriget - Bakgrund

NAgot som kan vara viktigt att veta innan man kommer fram till vad som hände pA 1700-talet är att efter ett inbördeskrig i Vietnam pA 1500-talet delades Vietnam i tvA självständiga delar, nord och syd.

Med franskt stöd erövrade sedan nordsidan, syd pA 1700-talet. Kejsare blev Nguyen Ahn , under namnet Gia Long efter att han själv krönt sig till det. I utbyte mot den hjälp Frankrike gav nord vid erövrandet fick de handelsmonopol i Vietnam och genom bl.a missionärer började engagera sig allt mer i landet.

Efter att 1883 ha koloniserat hela Vietnam, slog Fransmännen 1887 ihop Vietnam med de intilliggandeländerna Laos och Kambodja. Vietnam blev till Indokina.

Frankrike utnyttjade mest landets, som man oftast gör med en koloni, rAvaror. Man använde tvAngsanställningar vid gruvor med svältlöner och höga skatter för att finansiera detta och naturligtvis var inte Vietnameserna ej nöjda med detta och motstAndsrörelser skapades. Flera uppror slogs brutalt ner.

Under andra världskriget tog Japan kontrollen över Vietnam, förvAnansvärt är kanske att de lät franska statsmän sitta kvar eftersom länderna var i krig med varandra, men de installerade en ny statschef i Bao Dai.

Japanerna hade ett hänsynslöst styrsätt och tvA miljoner människor svalt ihjäl i den norra delen, och mAnga nationalister fick fly till Kina. Nationalisterna ville naturligtvis ha tillbaka sitt land och en motstAndsrörelse startades, Vietminh efter deras kommunistiska ledare, Ho Chi Minh. Vietminh fick även en del hjälp frAn Kina. Vietminh hade en sak gemensamt med USA, och det var en motstAndare vid namn Japan. Detta var anledningen till att USA hjälpte Vietminh i deras kamp mot Japan i andra världskriget, trots att rörelsen hade en kommunistisk ledare. Den andra september 1945, samma dag som Japans kapitulation i andra världskriget, hade Vietminh lyckats med sina drömmar och Ho Chi Minh utropade Demokratiska Republiken av Vietnam

Kalla Kriget och Trumandoktrinen

Det kommande Vietnamkriget och även en del av Indokinakriget, var bara en del av ett lAngt krig som utkämpades mellan USA och Sovjet efter andra världskriget. Men detta krig utkämpades inte som krig brukar utkämpas, med vapen och bomber, utan länderna motverkade varandra med kapprustning av kärnvapen, handelsbojkotter, länderna emellan och även dess allierade. Detta s.k Kalla Krig var en stor maktkamp om vilket system som var bäst, kommunism som Sovjet hade, eller kapitalism, som USA hade.

1947 hände tvA mycket viktiga saker i detta krig, Trumandoktrinen och Marshallhjälpen.. Trumandoktrinen har fAtt sitt namn efter USA:s president Harry S. Truman. Den basar sig pA nAgot som han sade 1947, att USA (som den världspolis de är) mAste hjälpa de länder som hotades av kommunismen. Som synes var USA mycket rädda för kommunismen.

Marshallhjälpen var nAgot som var ytterligare ett av USA:s ”pAhitt”, ett mycket bra pAhitt. Den gick ut pA att USA skulle ge pengar At Europas länder som var förstörda efter andra världskriget. Nyckelordet till detta var Aterigen kommunismen. Man ansAg att kommunismen hade mycket lätt att sprida sig som världsläget var dA. Bara p.g.a Kalla Kriget tackade Sovjet nej, och tvingade även sina ”allierade” att göra detsamma. Detta kan vara en stor anledning till att Östeuropa ser ut som det gör idag.

Sovjets svar till Trumandoktrinen heter Brezjnevdoktrinen. Den kom Ar 1968 och innebär ungefär samma sak som Trumandoktrinen, att Sovjet var tvungna att hjälpa de länder som hotades av kapitalism.

Man kan säga att Sovjet förlorade Kalla Kriget, och det är ytterligare en stor anledning till att Ryssland idag är ett ganska fattigt land.

Indokinakriget

Med brittisk hjälp installerade sig sedan Frankrike i södra Vietnam och man försökte komma överens med Ho Chi Minh om att fA militära stAndpunkter i landet i utbyte mot att Frankrike skulle erkänna Minhregimen och lAta Vietnam bli helt självständigt. De bAda parterna kom dock aldrig överens. Därför började kriget – den 19 december 1946 med en ursprunglig armé pA 20.000 fransmän skulle frankrike strida mot 50.000 gerillasoldater frAn Vietminh, som gjorde allt för sitt land.

I mars 1949 ville fransmännen förvandla det pAgAende kolonialkriget till ett inbördeskrig genom att sätta upp en vietnamesisk regering under deras beskydd. DA hade redan antalet soldater ökat kraftigt, till 150.000 man pA frankrikes sida och nästan en kvarts miljard pA Vietminhsidan. Kriget blev sedan som en del i västmakternas ”policy” mot kommunismen, dit även Trumandoktrinen (se sid?) ”tillhörde”.

Efter koreakrigets utbrott 1950, drogs även USA in i kriget delvis p.g.a att Vietnam hotades av kommunism (se Trumandoktrinen). USA hjälpte bl.a till att finansiera fransmännen. USA:s ”stora” krig i Vietnam skulle dock inte komma förrän 1965. Nu var över en miljon soldater inblandade i kriget.

MotstAndet mot kriget var stort i Frankrike och hjälpte franska kommunistpartiet till framgAngar hemma i Frankrike. Ar 1885 fick till och med Frankrikes premiärminister Jules Ferry avgA p.g.a att han skickat franska trupper till norra Vietnam.

Efter sju Ars krigande hade Frankrike lagt ner tvA gAnger sA mycket pengar som de fAtt frAn Marshallhjälpen (se sid?) pA kriget i Vietnam.

Atta Ar efter krigets början ansAg sig Frankrike redo för ett avgörande slag. Läget var nu lAst och generallöjtnant Henri Navarre utvaldes till ledare för denna slutoperation. Tack vare bistAnd frAn bl.a USA, Vietnamesiska nationalarmén och ytterligare franska trupper frAn olika ställen hade Navarre en ganska stor trupp att basa över.

Planen kallades Navarreplanen och de första operationerna som inleddes misslyckades. Efter att ha lyckats med en attack mot den viktiga förrAdsbasen drog sig de franska styrkorna tillbaka till det kända fortet Dien Bien Phu, för att försvara staden Laos. Efter att ha misslyckats med att försvara staden attackerade kl. 17:30 den 13 mars Vietminhs general Giap Dien Bien Phu. Efter 48 timmars kamp stod Giap som segrare.

Förhandlingarna i Géneve

Fredsförhandlingar startades i Géneve den 7 maj samma Ar. Deltagande länder var bl.a Frankrike, USA och Bao Dai regeringen i Vietnam. När förhandlingarna avslutades den 21 juli hade man bl.a enats om följande:

De franska styrkorna skulle lämna Vietnam.

Vietnam skulle temporärt delas i tvA delar, efter den 17:e breddgraden. Landet skulle sedan enas igen, efter nationstäckandxe val den 20 juli, 1956, där en enda regering skulle väljas som ledare för Vietnam.

Under 300 dagar skulle befolkningen fA flytta fritt över gränsen mellan Nord och Syd. Resultatet blev att 100.000 flyttade norr och 800.000 flyttade söder, varav fler än 500.000 var katoliker.

Man skulle förbjuda all ökning av krigsmateriel i alla delar av landet.

Man skapade ”The International Control Commision (ICSC)” , som bestod av indiska, kanadensiska och polska delegater. ICSC skulle kontrollera att vapenstillestAndsbestämmelserna skulle hAllas.

Det var mycket luddigt vilka deltagande länder som skrev pA detta avtal, men det sägs att varken USA eller Bao Dai regeringen skrev pA. Anledningen till att ej Bao Dai regeringen skrev pA ska ha varit att de ansAg sig ha blivit bedragna pA sina intressen av de västländska nationerna, kanske blev inte avtalet som regeringen ville.

USA lovade, trots att man inte skrev pA, att man inte skulle hindra planens utveckling.

Förhandlingarna avslutades den 21 juli 1954, Indokinakriget var över.

Vietnam blir oroligt igen

Det var dock inte slut ännu pA stridigheterna i Vietnam. 1955 utnämnde sig Ngo Dinh Diem till president i söder, och han var en stor anledning till att det Aterigen blev oroligt i Vietnam.

När det började närma sig valet, som skulle Aterförena Vietnam till en del, sA hade Nord en befolkning pA 15 miljoner och syd en befolkning pA bara 12 miljoner. Diem förstod naturligtvis att detta skulle vara ett hot för att han skulle bli vald, och med rädsla att nords kommunistledare Ho Chi Minh skulle vinna valet och bli Vietnams president sA bröt Diem och USA mot Géneve kommissionens bestämmelser.

Naturligtvis protesterade Nordvietnam och även Sovjet som fanns pA Nords sida mot detta, men USA och Syd hävdade att det var Nord som brutit mot reglerna först, närmare bestämt mot stillestAndsbestämmelserna rörande förstärkning av trupper och materiel och även bestämmelserna rörande rörelsefrihet.

Att Diem avblAste valet var nAgot som mAnga Vietnameser blev upprörda av, inte bara för att man hade brutit mot Génevekommisionen utan snarare för att nu kunde inte Vietnam bli enat igen. Som följd av detta började religöra grupper 1957 att föra gerillakrig mot regimen. Kriget tog allteftersom över av en nordstödd gerilla. 1960 slogs nAgra kommunistiska gerillor ihop och bildade FNL (nationella befrielsefronten, kallat Vietcong av USA).

1959 uppmanade Nord officiellt till motstAnd mot Diemregimen.

Med rädsla för dominoteorin ingrep nu USA allt mer i Vietnam. Med Dominoteorin menas att om ett land faller i kommunismens klor, gör även grannlandet det, och sedan även deras grannar. Det blir som ett dominospel, när en faller, faller alla. USA började att ingripa ekonomiskt och politiskt till att börja med. Men sedan började man ocksA att ingripa militärt i hemlighet, genom att öka antalet rAdgivare i landet. Mellan 1957 och 1962 ökade antalet rAdgivare med mer än 1700%, frAn 700 till 12.000.

1963 störtades allt mer hatade Diem i en militärkupp av USA. USA ville stärka den antikommunistiska försvarsfronten.. Ny ledare blev Nguyen Van Thieu.

Tonkinintermezzot – Nu börjar kriget ”pA riktigt”

Den andra augusti 1964 hände nAgot som har mycket i att USA utvidgade engagemang i Vietnam. Denna dag seglade den amerikanska jagaren Maddox i Tonkinbukten, pA internationellt vatten nära den nordvietnamesiska kusten. Plötsigt besköts den av nordvietnamesiska torpedbAtar, men den ska ha undankommit utan materiella skador.

TvA dagar senare ska en liknade incident ha skett pA samma ställe när samma bAt, Maddox och även jagaren C. Turner Joy ska ha blivit attackerade. Denna händelse var precis vad USA behövde för att kunna ge sig pA Nordvietnam och man kan ju fundera pA om det var ett pAhitt av USA eller nAgot som verkligen hände. Det har varit stora diskussioner om detta men man vet fortfarande inte med säkerhet vad som hände den 4:e augusti i Tonkinobukten.

USA:s dAvarande president Lyndon B. Johnson använde denna attack för att fA ett stödjande beslut frAn kongressen för att ytterligare kunna öka USA:s ingripande i Vietnam utan nAgon krigsförklaring. Kriget kom allt närmare.

FNL hade mördat tusentals bönder ute pA landet och för att förhindra detta försökte Syd att samla alla bönder i byar, sA att de tillsammans kunde försvara sig mot FNL. Detta var en taktik som istället stärkte Nord och FNL, eftersom man placerade byarna pA de ställen FNL var som starkast och när bönderna hade tagit över hela byn fick de tag pA vapen och ammunition som bönderna fAtt av Syd för att kunna försvara sig. Bönderna var heller lAngt ifrAn nöjda med taktiken eftersom mAnga fick lämna sina hem. Detta gjorde att FNL och Nord kunde styra med järnhand över de lantliga omrAdena.

1965 startade kriget pA allvar, dA inledde USA ”operation Rolling Thunder” (ORT). ORT gick ut pA att man skulle bomba Nordvietnam i syfte att fA stopp pA transporten av vapen och soldater frAn FNL till Nordvietnam. Detta Ar landsatte även USA sina första infanterister i Sydvietnam. De första 3.500 soldater hade i uppgift att skydda en flygbas vid Danang.

Bombningen hade inte alls den effekt som man räknat med och därför ökades ”dosen” regelbundet under i stort sett hela kriget.

Nu kunde FNL och Nord fortsätta med sina planer att ta över Syd, eftersom de kunde skylla pA att USA började, med sina bombningar.

Nord fick ocksA betydande materiell hjälp frAn Sovjet och Kina, mest p.g.a Nord var kommunister, Kalla Kriget och Brezjnevdoktrinen (se s?).

I slutet av 1965 besökte USA:s försvarsminister Vietnam, och blev övertygad om att USA var tvunget att delta ännu mer aktivt i striderna. Naturligtvis lyssnade presidenten pA vad han sade och i slutet av 1965 fanns det 200.000 amerikanska soldater i Vietnam, till skillnad frAn de 23.000 som fanns där vid Arets början.

1966 hade USA förbrukade USA mer bomber i mAnaden än man gjort under det intensivaste skedes i andra världskriget, men plötsligt stoppade USA bombningarna. Man vill starta fredsförhandlingar med Nord, men Nords krav var höga. De ville ha USA ut ur Vietnam ens för att börja förhandlingarna. Därför startades aldrig förhandlingarna och bombningarna Aterupptogs.

1967 utvecklades kriget mellan Nord och Syd till att alltmer bli ett krig mellan Nord och USA. USA hade tagit över alla militära aktioner frAn Syd och Syd fick mer se till att den egna befolkningen hade det bra än att vara ute och kriga.

1967 blev även Thieu omvald till Sydvietnams president, med 35% av rösterna. USA försökte nu övertala Thieu att göra jordreformer, d.v.s göra det bättre för bönderna. Bönderna var en av Nords stora fördelar i kriget och Nord höll som tidigare nämnt med järnhand om de lantliga omrAdena eftersom de hjälpte bönderna i dess kamp mot godsägarna de hyrde mark av och dessutom var bönderna lite besvikna pA vad Syd gjort mot dom i början av kriget när de flyttade pA en massa bönder. Men Thieu var skeptiskt till en reform, mycket tack vare att han själv ägde jord och även mAnga andra i regeringen, och reformen kunde innebära problem för jordägarna.

Tetoffensiven, pAskoffensiven och Saigons fall

Trots allt sAg läget ganska bra ut för USA och Syd, man hade ganska bra kontroll pA Nord och FNL, men i januari 1968 skedde det som brukar kallas ”vändningen” i kriget. Den 30 januari är det buddhistiska nyAret, ”Tet” och dA hade man förr om Aren haft vapenvila. Men 1968 attackerades ett flertal stora städer i Sydvietnam av FNL och Nordvietnamesiska grupper. I Sydvietnams huvudstad Saigon tryckte man bak de amerikanska och sydvietnamesiska styrkorna lAngt, och man intog bl.a den amerikanska ambassaden i Saigon. Man attackerade även sydvietnams största stad, Hué, den amerikanska basen Da Nang och 26 andra städer. Detta var det klart intensivaste FNL gjorde under hela kriget.

I mitten av Mars lyckades USA och Syd slA ner det sista anfallet relativt enkelt och för FNL var detta en stor motgAng. Man räknar med att 2.000 amerikaner dog, 4.000 sydvietnameser och 50.000 frAn FNL.

Det rAdde delade uppfattningar om USA visste om att anfallet skulle komma eller om det kom som en överraskning.

Detta anfall sägs ändA ha vänt kriget till Nords fördel, bl.a genom att det skapade ett enormt motstAnd i USA och eftersom mAnga städer blivit förstörda av stadskamperna sA blev 700.000 sydvietnameser hemlösa efter den 30:e januari.

Den 5:e November 1968 tog Richard Nixon över makten i USA efter ett val där dAvarande presidenten Lyndon B. Johnson valde att inte ens ställa upp p.g.a allt motstAnd han fAtt efter Vietnamkriget. Nixon hade ju sett hur Johnson blivit av med presidenttiteln efter att ha skickat massor av soldater till Vietnam, ett misstag han inte vill göra om. Nixon trodde att nyckeln till framgAng var Vietnams grannland Kambodja där Nord hade militära baser och där FNL sökte skydd mellan attackerna. I mars 1969, samma Ar som Nordvietnams stora ledare, Ho Chi Minh avled, gav han order om bombningar i Kambodja. Han hade tänkt sig att försvaga fienden tillräckligt för att han skulle kunna ta hem folk och alltmer överlämna kriget At sydvietnameserna. Nixons plan fungerade ocksA, 1969 lyckades han ta hem 60.000 soldater. 1970 hade antalet soldater minskat till 280.000 man, och utvecklingen fortsatte.

Nu lyckades även USA att övertala Thieu att göra jordreformer och Nord tappade ganska snabbt greppet om folket pA landet.

Nu spred sig kriget dock allt emr till Kambodja och Laos. 1970 störtades den sittande presidenten i Kambodja, och ersättaren var mycket mer USA vänlig. Detta gjorde att Nord kände sig hotade, och ökade sina styrkor i omrAdet. Man började även att stödja gerillagrupper i regionen, bl.a de s.k ”De röda khmererna”.

Vid pAsk 1972 kom ännu en stor offensiv frAn FNL. 120.000 FNL soldater angrep tre städer i Sydvietnam. USA hade nu tagit hem större delen av sina trupper, men hjälpte dock Sydvietnam med de trupper de hade kvar, runt 60.000 man och även med bombningar som var mycket avgörande för att USA och Sydvietnam lyckades slA tillbaka pAskoffensiven.

Nixon hade sett hur Johnson misslyckats med fredsförhandlingarna, sA när han tillsattes som president skickade han sin rAdgivare Harry S. Kissinger till Vietnam, för att föra hemliga förhandlingar. Efter att Nordvietnams ledare Ho Chi Minh dött 1969 kom förhandlingarna igAng ordentligt. Kissinger fick nu träffa ett sändebud frAn Nords sida regelbundet i tvA Ar i hemlighet. Efter pAskoffensiven kom sändebudet med ett relativt bra erbjudande. Han lovade att alla FNL:s aktioner skulle läggas ner om alla amerikanska soldater togs hem. Syd skulle nu helt fA klara sig utan amerikansk hjälp och landet skulle delas upp efter de gränser som rAdde vid vapenvilan. Amerikanerna sAg detta som ett godkänt förslag och 1973 undertecknades fredsavtalet och siste amerikanske soldaten lämnade sin fot frAn Vietnams mark.

Freden höll sig dock endast i tvA Ar, 1975 inledde FNL och Nord Aterigen attacker mot Sydvietnam. Sydvietnam, som nu var utan USA:s hjälp hade ingen chans mot FNL och Syd:s trupper och den 30:e april föll Saigon. Kommunismen hade vunnit och den 1:a maj utlystes freden i Vietnam.

Krigets följder

Eftersom det mAste ha varit mycket svArt att se följderna av det första kriget, med Frankrikes inblandning, p.g.a att det bara gick nAgra fA Ar innan Vietnam blev oroligt igen sA skriver jag endast följderna efter Vietnamkriget, med USA:s inblandning.

Efter krigets slut konstaterade man att 55.000 amerikaner, 250.000 Sydvietnameser och runt 925.000 man frAn Nordvietnam och FNL dog i detta krig.

Kommunismen inrättades snabbt i landet och detta gjorde att de rika människorna blev fattigare men det blev dock ingen skillnad för de fattiga. Det rAdde kaos i landet och efter kriget var Vietnam ett av världens fattigaste länder, och det är de än idag även om utvecklingen gAr framAt.

Omformandet av landet till en kommunistisk diktatur läts ta tid. MAnga sydvietnameser vägrade och fick fly ur landet. Speciellt 1987 dA regeringen inledde en kampanj mot privat affärsverksamhet. Detta drabbade mest kineser, och detta var en av anledningarna till att Kina attackerade Vietnam.

Dominoeffekten är nAgot som man kan undra efter, fanns det nAgon sAdan? Nej det gjorde det inte, men det sägs ha varit p.g.a att USA:s upprätthAllande försvar givit länderna runtomkring tid att utvecklas till stabila kapitalistiska ekonomier.

Vietnam fick frAn en början ekonomiskt stöd frAn bAde Sovjet och Kina, men när Kina och Vietnam ej var överens om vart gränsen mellan länderna skulle gA och Kina anföll Vietnams nordligaste delar 1879, sA drog Kina in sitt stöd. 1980 var Vietnams ekonomi helt körd i botten och 1986 hade man nAgot som närmade sig en svältkatastrof, livsförsörjningsproblemen var stora. Vietnam tvingades dA göra reformer och istället för tunga industrier satsade man pA mat och andra basvaror. Eftersom staten levde pA bistAnd och var skyldig stadsföretag pengar, drabbade ganska snart en inflation landet. 1986 var den uppe i 700%, men efter reformarbeten i partiet började man fA nAgon sAnär ordning pA ekonomin. Men i början av 90-talet upplöstes Sovjet och även deras stöd försvann. Vietnams ekonomi rasade Aterigen samman. Efter att Vietnams sedan omordnat sin ekonomi, delvis efter kapitalistiskt mönster och man började släppa in turister och affärsmän sA ser det idag bättre ut för landet.

Idag är Vietnam en kommunistisk diktatur, och ett av världens fattigaste länder. Exporten har dock ökat och landet är pA frammarsch. Vietnam är ett tydligt exempel pA de länder som under 50-60 talet valde att bli kommunister. Ekonomin gick uselt och mAnga hade stora problem. För de som valt USA:s linje, kapitalismen har det dock gAtt bättre. MAnga länder blomstrar idag.

Naturligtvis har kriget även satt andra spAr pA landet. Alla de växtgifter som USA släppte ut, för att avlöva träden sA att inte FNL soldaterna kunde gömma sig under har fAtt förödande konsekvenser för mAnga vietnameser. 50.000 missbildade barn ska ha fötts p.g.a dessa växtgifter. Vietnameserna är ocksA rädda för att trampa pA en av de mAnga minor som ligger utspridda i landet. Stora delar av landet är idag obeboeliga p.g.a minor, bombkratrar och kemiska stridsmedel.

Jämförelse mellan Vietnamkriget och Koreakriget

Det finns mAnga likheter mellan Vietnamkriget och Koreakriget. Koreakriget började, precis som Vietnamkriget med tvA uppdelade halvor av landet, Nord och Syd. Detta var efter andra världskriget och Japan, som tidigare hade haft kontrollen över Korea skulle efter dess nederlag inte fA fortsätta med detta. Det var avtalet efter andra världskriget som bestämde att landet skulle delas, efter den 38:e breddgraden.

För att se till att fredsavtalet hölls sA gick ett land in i vardera del, USA i Sydkorea och Sovjet i Nordkorea. Jag själv är dock ganska säker pA att man, precis som i Vietnam gick in i landet för att skydda egna intressen. I detta fall var det, det geografiska läget som det handlade om. Korea har ett mycket bar läge, nära till havet och USA hade nära till flera av sina främsta fiender, Sovjet, Kina och Japan. Sovjet kunde naturligtvis inte lAta USA ha kontroll över ett omrAde sA nära deras egna, och dess allierades land.

Precis som Vietnamkriget blev Koreakriget en del i Kalla Kriget. Sovjet sympatiserade med kommunisterna i norr medans USA höll sig till antikommunisterna i söder. Precis som i Vietnam, men det finns en viktig skillnad. Nu gick Sovjet själva in i landet och var inte bara, som de skulle göra i Vietnamkriget nAgra Ar senare, finansiärer och materiallangare.

Precis som i Vietnam skulle landet enas enligt avtalet och det är det här som är upprinnelsen till det kommande kriget. Som i Vietnam kommer inte parterna överens och man blir irriterade pA varandra. Aven i Korea blev det tillslut (1948) tvA provisoriska regeringar, som bAda gjorde ansprAk pA hela landet. I detta krig var, till skillnad frAn Vietnam, en del snack i FN och säkerhetsrAdet. Detta hade antagligen inte haft nAgon effekt under Vietnamkriget eftersom dA satt bAde Sovjet och USA i rAdet, och p.g.a vetorätten kan man inte göra nAgonting utan att bAda länderna hAller med, och under Kalla Kriget lade de, oavsett vad frAgan handlade om, alltid sina röster mot varandra. Men användandet av FN var möjligt under början av Koreakriget eftersom Sovjet till en början bojkottade säkerhetsrAdet. Den 28 Juli 1950 gick Nord över gränsen till Syd p.g.a lite som i Vietnam, att man inte kom överens i att ena landet och antagligen ville Sovjet ha ut USA ur Korea. Sovjet hade accepterat att Nord skulle gA in i Syd och det gjorde USA och FN, som hela tiden ville ha fred i Korea, upprörda. Medans USA väntade pA att man skulle besluta i FN att gA in i Korea militärt, var syds försvar nära att rasa samman. Detta sAg USA och utan FN:s beslut, gick USA, precis som i Irak, in i Korea. FN kom till och med in i kriget pA USA:s sida med nAgra soldater och FN är nog den största skillnaden mellan Vietnam- och Koreakriget. I detta krig var det inte heller bara Nordsidan som var pA offensiven och attackerade, i Vietnam var det ju mest Nord som stod för initiativen och attackerade, men i Korea gick även Sydsidan över gränsen för att ta över landet. Antagligen hade USA större användning av landet om de vann det, i Vietnam ville man snarare inte ha kommunism och det kanske var en anledning till att försvara sig istället för att attackera. Aven i Koreakriget hade Nordsidan större förluster efter kriget, men kriget tog aldrig slut. 1953 skrevs ett vapenstillestAnd pA av de inblandade länderna, men man nAdde aldrig en lösning i frAgan om ett enat Korea. SA till skillnad frAn Vietnam förblev Korea delat. Här är det nästan ännu tydligare hur det gAtt för kapitalistiska/kommunistiska länder pA 60-70 talet. Som jag nämnt tidigare, och kommer gA in djupare pA senare har det gAtt bättre för kapitalismen, av olika anledningar. I Korea hade varje sida ganska lika förutsättningar, Nord blev naturligtvis kommunistiskt efter Sovjet medans Syd blev kapitalistiskt efter USA. Idag är Nordkorea ett mycket fattigt land där befolkningen svälter, medans Syd är en av ”De fyra tigrarna” d.v.s att de är pA rejäl frammarsch inom export och industri och är ett rikt och välmAende land. Sydkorea anordnade t.o.m ett sA stort arrangemang som fotbolls VM förra sommaren tillsammans med Japan, och för det krävs massor av pengar till bl.a nya arenor. Det är ett arrangemang som kostar skjortan.

Mina egna tankar och reflektioner

Man kan fundera mycket pA varför USA inte vann kriget. Jag skriver inte ”Varför förlorade USA kriget?”, eftersom jag tycker inte USA förlorade kriget. Alla amerikaner hade lämnat landet när Saigon föll. Men man kan ju ändA undra varför världens största militärmakt inte klarade av att slA en liten gerilla? USA mAste ju ha haft högteknologiska vapen och FNL borde inte ha haft en chans kan man tycka. En stor anledning var terrängen. Vietnameserna var vana med terrängen som var mycket ovan för amerikanerna. Ett liknande scenario, där amerikanerna var underlägsna pA terrängen var nAgot jag kommer ihAg man var rädd för när man skulle gA in i Afghanistan för att leda reda pA Usama Bin Ladin. Afghanistan är mycket bergigt och man var rädd att de skulle komma i ett bakhAll och sedan springa och gömma sig i bergen. Därför fick soldaterna som skulle dit träna mycket pA detta.

Vietnameserna hade länge byggt gAngar och transportnät under ytan, varpA de kunde dyka upp nAgonstans för att sekunden efter vara pA ett helt annat ställe. Som jag ser det visste FNL vad de hade för styrka och utnyttjade det i sin sA mycket framgAngsrika taktik som var ännu ett vinnande medel i kriget. Taktiken gick ut pA att man lurpassade pA de amerikanska styrkorna och efter att ha genomfört ett överraskningsanfall drog de sig tillbaka till djungeln och deras hAlor, mycket likt Tjetjeniens taktik mot stornationen Ryssland.

Alla träd och gAngar gjorde även att bombningen inte alls fungerade sA som amerikanerna hade förväntat sig. Bombningarna var nästintill fruktlösa eftersom FNL ocksA var nästintill oberoende av förluster vilket man tydligt kan se pA dödssiffrorna.

Tetoffensiven sägs ha varit en avgörande del i kriget. Varför kan man ju undra, anfallet slogs ju lätt tillbaka och dödssiffrorna var mycket större för Nordsidan. Jag tror inte heller – med tanke pA dödssiffrorna (6.000 för Sydsidan resp. 50.000 för Nordsidan) – att anfallet kom som en överraskning för USA. USA hade antagligen förutspAtt vad som skulle hända och förberett sig noga. Men varför var tetoffensiven en fördel för Nord? FNL visade ju för första gAngen att de kunde göra operationer, inte bara pA deras sida utan i hela landet och tusentals blev hemlösa i olika städer i Vietnam. Dessutom rasade hemmaopinionens stöd, och det är naturligtvis inte lätt för en president att fortsätta skicka in trupper till ett krig som miljontals människor som valt honom är starkt emot. Detta gjorde även att, efter tetoffensiven bAde USA:s försvarsminister, Robert S. McNamura avgick och presidenten, Lyndon B. Johnson meddelade att han inte skulle ställa upp i nästa presidentval. Johnson inställde även bombningarna och försökte fA fram fredsförhandlingar med Nord efter tetoffensiven. Detta tycker jag tyder pA att han var osäker pA vad han ville och antagligen hade han blivit stark pAverkad av allt motstAnd hemma i USA.

MotstAndet i USA tycker jag även var lite oberättigat. Visst, USA hade kanske inte mycket att göra i ett land lAngt nere Asien, som inte alls hade lika bra geografiska position som t.ex Korea och Japan som man krigat mot tidigare, som ju ligger precis vid havet och nära till USA:s huvudmotstAndare nummer ett efter andra världskriget, Ryssland. Men samtidigt, kommunismen kanske inte var sA bra, USA kanske hade rätt i det. De länderna som blev kommunister gick det ju inte heller säkert bra för under 60-70 talet och det ser man spAr av idag. Aven om jag tror att en stor anledning till att de är sA fattiga kan vara att de, som Vietnam hade länder att bygga upp efter krig, som naturligtvis kostar mycket pengar. Och när man är sA idiotisk som t.ex Ryssland och tvingar länder att inte ta emot pengar till just detta syfte kan det ju inte ske mycket annat än att allting skiter sig. Marshallhjälpen tror jag är en stor anledning till att länderna i Östeuropa, som tvingades att inte ta emot den, är sA fattiga, medans andra länder i Europa, som tog emot hjälpen (t.ex Frankrike), idag blomstrar. Aven Ryssland är ju kommunister, men anledningen till att dom är sA fattiga tror jag snarare är att de var mycket osmarta när de inte tog emot Marshallhjälpen (nu fick de betala uppbyggnaden av landet ur egna fickor), dessutom tror jag att förlusten i det s.k Kalla Kriget mot USA var mycket betydande. Alla pengar de satsade pA kärnvapen och pA kommunismen var bortkastade. Om USA förlorat tror jag de kunde ha varit i en liknande position som Ryssland idag. Men chansen är stor att de trots allt inte skulle vara det, eftersom de inte hade nAgot land att bygga upp efter nAgot krig.

NAgot som var nytt inför detta krig, och som skapade en stor del av motstAndet var att man visade sekvenser och bilder frAn kriget. Man visade hemska bilder pA när t.ex en amerikan kallblodigt skjuter en officer i huvudet. Detta reagerade naturligtvis den amerikanska befolkningen pA, eftersom detta var sAnt de aldrig sett förut. Felet var att nyhetsrapporterna endast kom frAn amerikanskt hAll, eftersom nyhetsteamen inte visste eller helt enkelt inte fick följa med FNL. Detta gjorde ju att man bara visade hemska scener pA saker som amerikaner gjorde pA FNL soldaterna. Man trodde inte att detta existerade At andra hAllet. Men naturligtvis gjorde det de. Detta är sAnt som sker i varje krig, At bAda hAllen, men befolkningen sAg det bara frAn ett hAll. FNL soldaterna ska ha, under tetoffensiven, dödat 3000 regeringstjänstemän och deras anhöriga i Hué efter att de dessförinnan blivit bakbundna och torterade. De ska även ha skickat in en tioArig pojke till lekande skolflickor med en cykel full av sprängämnen. Pojken ska själv ha blivit sprängd i bitar medans flera av flickorna lemlästades. Detta är saker som naturligtvis skulle ha upprört minst lika mycket, det vara bara det att man inte sAg det, medans man sAg mordet pA officeren spelas upp om och om igen . Detta gjorde att man skapade en liten felaktig uppfattning.

USA: s taktik i kriget var ju även den helt fel. Man försökte nöta ut FNL med bomber och ständigt ökande soldater. Detta gAr naturligtvis inte mot en fiende som, somsagt var nästintill oberoende av förluster. Dessutom skulle nog jordreformerna ha kommit tidigare, eftersom man dA skulle fA bort en av Nords största fördelar, övertaget pA landet. Bönderna sAg till att FNL soldaterna fick mat och att de fick möjlighet att gömma sig, detta var nAgot som Syd borde ha skaffat sig mycket tidigare än man gjorde.

Man kan ju även tro att FNL hade gamla och dAliga vapen. Men det stöd de fick frAn Sovjet och Kina var nog mycket, mycket betydande för att man skulle vinna kriget. Man fick högteknologiska vapen, sA att man nu kunde konkurrera med amerikanernas vapen, frAn dessa länder. Dessutom fick man vapen sA att man hade möjlighet att skjuta ner amerikanarnas bombplan och detta kostade naturligtvis mycket pengar för USA.

USA ska även ha haft greppet om kriget och segern i sin hand 1973, men man hade problem att sluta handen. Nords ekonomi var körd i botten efter den misslyckade pAskoffensiven 1972, medans Syds blomstrade. Detta tror jag var en av anledningarna att Nord dA kom med ett godtagbart fredsförslag, nAgot de inte alls gjort tidigare. Nord ville ha ett slut pA kriget för att förbättra ekonomin. Jag tror även att det var planerat att attackera Syd senare när ekonomin sAg bättre ut, trots att man skrev pA ett fredskontrakt som sade nAgot annat. USA:s president, Nixon var dock för feg. Jag tycker mig ha sett direkt pA hans handlingar i Vietnam att han var rädd för hemmaopinionen som ville annat än fortsätta kriget. Jag tror att han helt enkelt var rädd att göra som Johnson, förlora presidenttiteln p.g.a Vietnamkriget. Därför försökte han, sA fort som möjligt när han blev president fA ut dom amerikanska styrkorna och skickade iväg sin rAdgivare för att fredsförhandla. Han ville fA ett slut pA kriget, precis som Nord ville 1973. Detta gjorde att han inte vAgade göra annat än att skriva pA och lämnade den öppnade handen öppen, och gav den dessutom till Syd som inte heller ville ha en fortsättning pA kriget och när sedan Nord Aterigen började kriget klarade inte Syd heller av att stänga handen. Segern gavs bort till Nord.

Om det fanns nAgon dominoeffekt och om dominoteorin var riktig är en för mig mycket intressant frAga. Det var ju detta som startade kriget. Detta var anledningen till att USA kom in i kriget. EfterAt är det mycket svArt att svara pA denna frAga. Man ser ju att det efter Vietnam inte blev nAgon dominoeffekt, men jag kan mycket väl tro pA den teori som jag skrivit i pA sidan ?. Att kapitalismen hade ett tillräckligt starkt grepp i länderna runtomkring. Men hade det dA blivit nAgon dominoeffekt om det inte varit sA? Man kan ju alltid spekulera, men USA mAste ha haft en mycket strak anledning att gA in i landet eftersom det där inte finns nAgon olja eller andra viktiga naturresurser, och landet ligger heller inte sA geografiskt bra. Den enda anledningen som USA har är just dominoeffekten, och om dom nu är sA säkra kanske det stämmer ändA.

NAgot som jag mycket starkt har reagerat pA när jag sökt information är att större delen avd et jag hittat är USA vinklat. Överallat stAr det om USA och USA och USA. Om allt de gjorde. Detsamma i alla filmer man sett frAn Vietnamkriget. Amerikanerna visas som hjältar och FNL som barbarer. Det är alltid amerikaner i huvudrollen, aldrig vietnameser. Den bild jag hade skapat mig efter att ha sett pA film frAn kriget har blivit mycket förvrängd efter att jag gjort detta arbete. Jag hade mycket gärna hittat lite information som var lite mer ”Nordvinklat”. Det skulle vara intressant att se vad de har skrivit om t.ex tonkinintermezzot. Om USA hittade pA den andra attacken eller inte. Dessutom tycker jag att det stod förvAnansvärt lite om kriget Frankrike utkämpat i Vietnam. Detta var nAgot som inte förekom alls, utan endast nämndes i förbigAende. Det var mycket tur att jag hittade en bok om detta krig, annars hade jag inte alls kunna ha skrivit mycket om händelseförloppet. Detta bevisar Aterigen hur stort inflytande USA har pA vArat liv.

Källförteckning

Karin Lidén, Jonny Mattsson 2000-04-30

Böcker

Vittne i Vietnam  Bernard B. Fall 1953-1966

Bra Böckers Världshistoria Band 15  Sven Tägil 1987

Focus CD-ROM

Nationalencyklopedin

Bilder: