Programansvarig(

Normer & värden

Arbetsmetoder

• Pa esteriska programmet arbetar vi mycket över arskursgränserna, främst inom ”Produktionen”, där eleverna i ak 2 och 3 tillsammans med lärarna arbetar fram en föreställning. Årets föreställning fick namnet ”Fem” och hade premiär i april. De bada sanglärarna genomförde ett projekt som mynnade ut i en konsert där samtliga sangelever framträdde. Dessutom hade ak 1 och 2 en gemensam dansföreställning.
• Eleverna i ak 2 stiftade bekantskap med elever fran HR och FPT när de i maj akte ut pa skolgardsturné, ”Lagman on tour”.
• Samtliga estetelever fick möjligheten att aka med pa en studieresa till Stockholm.
• I ES2 (dansare för sig och musiker för sig) tog vi hjälp av kuratorn för att diskutera hur klassen skall kunna fungera bättre.
• I ämnet ”Arbetsmiljö och säkerhet” ingar diskussioner om mobbing som en naturlig del av undervisningen.
• ES1 läste under varterminen ”Ninas resa”, som handlar om en judisk flicka under andra världskriget. De fick även se filmen med samma namn.

Resultat – Hur har vi lyckats?

• Det finns en stark ”vi-känsla” hos esteterna och vi tror att den till stor del beror pa att eleverna fran olika arskurser far tillfälle att arbeta med varandra. Under läsaret 2007-2008 har vi akt pa flera studieresor da har elever fran samtliga arskurser deltagit. Aven detta har bidragit till samhörighetskänslan.
• De flesta som arbetat med ”Produktionen” är positiva till att arbeta med en annan klass.

Maluppfyllelse

• Med läroplanens mal samt verksamhetsplanens mal som utgangspunkt bedömer vi reultatet för normer och värden som (MYCKET BRA, BRA, GANSKA BRA eller MINDRE BRA).

Analys – Varför blev det som det blev?

• När eleverna arbetar mot ett gemensamt mal (t ex i form av en konsert eller en dansföreställning) är det av yttersta vikt att samarbetet mellan eleverna fungerar bra. Nagra av de grupper vi arbetar med fungerar bra mer eller mindre av sig själva. I andra grupper brottas de olika individerna med sina egna problem, och da kan det vara svart att fa gruppen att fungera även om vi lärare lägger ned mycket tid pa att hjälpa dem.
• Vi har ett bra samarbete i arbetslaget och detta gör att vi kan stötta varandra och eleverna i besvärliga situationer.

Åtgärder för utveckling

• Inför höstterminen 2008 planerar vi att besöka ”Oasen” med atminstone nagra av vara klasser.

Utveckling & lärande/kunskaper

Arbetsmetoder

• I exempelvis matematik och gehör och musiklära erbjuds de elever som behöver det särskilt stöd av undervisande lärare.
• Vi uppmuntrar eleverna att tro pa sina egna prestationer och arbetar med att bygga upp deras självkänsla.
• Representanter fran nagra fackförbund bjöds in pa en lektion i ”Arbetsmiljö och säkerhet”. I samma ämne har eleverna tränat pa hur man gör när man skall söka jobb. I ”Musik och kommunikation” har eleverna fatt presentera sig själva ungefär pa samma sätt som man far göra om man gar pa en audition.
• I arbetet med ”Produktionen” far eleverna lära sig hur man sätter upp en föreställning. Aven om det görs i skolan sa hamnar man ganska nära verkligheten.

Resultat – Hur har vi lyckats?

• Det kan vara svart att fa kontinuitet när det gäller stödlektioner och det är inte alla elever som erbjuds hjälp som dyker upp pa den tid som läraren och eleven kommit överens om. Samtidigt finns det förstas elever som tack vare det extra stödet nar upp till ett godkänt betyg.
• Det händer ganska ofta att eleverna kommer med spontana fragor om sadant vi arbetar med pa lektionerna även utanför lektionstid. Det ser vi som ett tecken pa att vi har väckt deras intresse för vara ämnen.
• Vara elever har olika förkunskaper och förutsättningar när de kommer till oss. När de slutar i ak 3 ser vi att de efter sina egna förutsättningar har utvecklats bra inom musiken eller dansen och att de byggt upp sitt självförtroende och sin självkänsla.

Maluppfyllelse

• Med läroplanens mal samt verksamhetsplanens mal som utgangspunkt bedömer vi resultatet för utveckling och lärande/kunskaper som (MYCKET BRA, BRA, GANSKA BRA eller MINDRE BRA).

Analys – Varför blev det som det blev?

• Vi är privilegierade som tack vare de individuella lektionerna kan ge eleverna personlig ”coaching” .
• Elever och lärare trivs med varandra och det bidrar starkt till en god lärandemiljö.

Åtgärder för utveckling

• Vi fortsätter arbeta pa det sätt vi redan arbetar pa.

Inflytande & ansvar

Arbetsmetoder

• Samtliga klasser haller klassrad med protokoll osv.
• I ”Produktionen” hade varje grupp en gruppchef och det har fungerat bra. En gang i manaden far de olika grupperna redovisa för de andra hur den egna gruppens arbete har fortskridit.
• Pa danslektionerna far eleverna tillfällen att göra egna koreografier. I ensemblen far eleverna visst medbestämmande när det gäller latval (c:a en lat per arbetsperiod). Under de enskilda sang- och instrumentallektionerna har eleverna stora chanser att ta egna initiativ och komma med egna förslag pa repertoar.

Resultat

• Elevradsarbetet fungerar olika bra i de olika klasserna. I ES1 är flera elever engagerade i elevradet, men i de andra klasserna är intresset lagt
• Ibland fungerar elevinflytandet bra, men ibland visar det sig att eleverna inte är mogna att ta det ansvar som vi lämnar över till dem.

Maluppfyllelse

• Med läroplanens mal samt verksamhetsplanens mal som utgangspunkt bedömer vi resultatet för inflytande och ansvar som (MYCKET BRA, BRA, GANSKA BRA eller MINDRE BRA).

Analys – Varför blev det som det blev?

• Olika grupper och olika individer är olika bra pa att ta ansvar därför fungerar det i vissa fall att lämna över ansvaret till dem medan det andra fall bara blir ”pannkaka” av alltihop.
• Vi lärare är olika bra pa att överlata ansvar pa eleverna. Vi behöver hitta bra arbetsmetoder och tillfällen da eleverna kan fa reellt inflytande över sin studiesituation.

Åtgärder för utveckling

• Ibland upplever vi att klassraden är ineffektiva. Vi behöver hitta bättre arbetsrutiner och fa eleverna att första att klassraden är viktiga.

Samverkan

Arbetsmetoder

• Facket och arbetsförmedlingen har besökt ES3 pa lektionerna i ”Arbetsmiljö och säkerhet”. Klassen har ocksa besökt ”Villa Frisk”.
• Under Stockholmsresan besökte eleverna Musik eller Dansmuseet. Dessutom gjorde de studiebesök pa operahögskolan eller pa Danscentrum (där de för övrigt fick en föreläsning om livet som professionell dansare). Eleverna hann dessutom med ett besök pa riksdagen och pa Operan eller Kulturama.
• I arbetet med ”Produktionen” tar eleverna kontakt med tryckerier, sponsorer mm.
• För att marknadsföra Lagmansgymnasiet akte ES2 ut pa turné, ”Lagman on Tour” tillsammans med FPT och HR.
• C:a 2000 elever fran grundskolan sag föreställningen ”Fem” och vi hoppas och tror att de fick ett gott intryck av Lagmansgymnasiet och estetiska programmet.
• Under varterminen har esteteleverna haft förmanen att fa ga pa fyra av konserthusets kvällskonserter, bl a musikalen Grymt och en föreställning med den brasilianska dansgruppen Membros. Danseleverna fick dessutom delta i en dansworkshop med Membros.

Resultat

• En del av eleverna är tyvärr ganska ointresserade av att fa ga pa föreställningar av olika slag, men det finns även de som verkligen uppskattar vad de far se och höra. Förhoppningsvis kommer de i framtiden att ha ett stort och brett kulturintresse.
• Trots att vi satsat en hel del pa marknadsföring av programmet var antalet sökande inför läsaret 2008-2009 relativt fa.

Maluppfyllelse

• Med läroplanens mal samt verksamhetsplanens mal som utgangspunkt bedömer vi resultatet för samverkan som (MYCKET BRA, BRA, GANSKA BRA eller MINDRE BRA).

Analys – Varför blev det som det blev?

• Vart goda samarbete med konserthuset gör det möjligt att erbjuda kultur i alla former.
• Tidigare ar har vi haft en show för ak 9 i mitten av januari. Denna show slopade vi i ar. Kanske bidrog det till att intresset för det estetiska programmet minskade.

Åtgärder för utveckling

• Vi vill aterinföra 9:ornas show, men vi behöver förändra den till viss del och diskutera upplägget med skolledningen.
• Vi vill ha en bättre hemsida och en bättre broschyr som kan locka fler sökande till estetiska programmet och Lagmansgymnasiet. För att det skall blir riktigt bra behöver vi professionell hjälp.

Bedömning & betyg

Arbetsmetoder

• Saväl klassförestandare som ämneslärare genomför utvecklingssamtal. I ak 1 inbjuds föräldrarna till utvecklingssamtal. I ak 2 genomförs samtal med lärare-elev-förälder vid behov. I ak 3, da eleverna är myndiga, händer det att enstaka föräldrar hör av sig till klassförestandaren.
• I ESV musik fick eleverna efter varje lektion utvärdera lektionsinnehallet och den egna arbetsinsatsen.
• I ”Produktionen” sätter de inblandade lärarna betyg tillsammans.

Maluppfyllelse

• Med läroplanens mal samt verksamhetsplanens mal som utgangspunkt bedömer vi resultatet för bedömning och betyg som (MYCKET BRA, BRA, GANSKA BRA eller MINDRE BRA).

Åtgärder för utveckling

• Vi fortsätter pa samma sätt som tidigare.